Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställdes. Görtz föll ett, visserligen ej skuldfritt, offer för enväldets
missbruk och folkets ovilja deröfver.
Ständernas vigtigaste uppgift var att antaga en regeringsform
för det nya styrelsesättet. Grunddragen till regeringsformen
af 1719 voro redan under Karl XII:s tid utarbetade af friherre Per
Ribbing och någre andre; dessa grunddrag, voro i börian starkt
aristokratiska och åsyftade att återställa det gamla rådsväldet,
men förändrades småningom derhän, att makten flyttades öfver i
ständernas hand. Den ytterlighet, hvartill enväldet blifvit drifvet,
framkallade nu en motsatt ytterlighet, och man öfvergick tvärt
från envälde till mångvälde, från konungens och ständernas
suveränetet. I anledning häraf har man kallat denna tidrymd
Frihetstiden; men den frihet, som vanns, var ej den rätta friheten, ej
en frihet för alla, utan endast för ett herskande parti. — Ett
annat föremål för ständernas omsorg var drätseln och
myntväsendet. Yid Karl XII:s död uppgingo rikets samtliga skulder
till omkr. 60 millioner daler s. m., hvaraf 27x/8 millioner nödmynt.
Att inlösa denna skuldmassa var omöjligt; en del skulder blefvo
^ afskrifna, nödmyntet nedsattes till halfva namnvärdet o. s. v., det
blef sålunda ett slags statsbankrutt.
De mest betydande männen i Sverige straxt efter Karl XII:s
död och hufvudledare af statshvälfningen voro Per Ribbing och
kanslipresidenten Arvid Horn. Den förre afled dock under
riksdagens lopp, och den senare ådrog sig Ulrika Eleonoras misshag,
blef afskedad och drog sig tillbaka. Drottningen hade svårt att
sätta sig in i de nya förhållandena samt regerade egenmäktigt och
nyckfullt, hvarför rådet snart började understödja hennes plan att
öfverflytta kronan på sin gemåls hufvud. Fredrik af Hessen var
i alla fall den verklige regenten, emedan drottningen var honom
blindt hängifven. Prinsen hade gjort sig omtyckt i landet genom
sitt öppna hurtiga väsen, sitt glada umgängessätt, sin frikostighet
och vänlighet; han hade ock det ryktet om sig att vara en tapper
och oförskräckt herre. Hans stora fel trädde först längre fram
i dagen.
Regeringens angelägnaste värf blef att förskaffa det utarmade
landet fred. Man upptog Görtz’ sista plan, nämligen att
uppehålla ryske zaren med underhandlingar, medan man skaffade sig
fred med Hannover och förbund med England. Men då zaren
genomskådade afsigten, rustade han sig till nya fiendtligheter, och
så gjorde äfven Danmark. Det gällde nu att försvara det egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
