Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade Sinclairsvisan kringflög landet och eldade sinnena.
Regeringen beredde sig till krig, och trupper öfverfbrdes till Finland.
Men Turkiet slöt snart fred med Ryssland, och man saknade
medel att underhålla trupperna i Finland; regeringen såg sig
nödsakad att sammankalla ny riksdag, och en storm drog sig samman
Öfver Hattpartiet — då tvänne dödsfall inträffade, som räddade
det ur klämman.
På hösten 1740 afledo ungefär samtidigt tyske kejsaren Karl
VI och ryska kejsarinnan Anna, och derigenom yppade sig ett
gynnsamt tillfälle för Frankrike att öfverfalla Österrike, för Sverige
att angripa Ryssland. Krigspartiet fick nu åter vind i sina segel;
vid riksdagen 1740—41 triumferade Hattarne, och en af deras
ledare, generalen grefve Charles Emil Levenhaupt, blef
landtmar-skalk. De hemligaste utrikes ärendena uppdrogos åt en s. k.
sekretissime beredning, och denna inlät sig i allahanda äfventyrliga
planer samt byggde hela sin politik på hemliga underhandlingar,
som den svenske ministern i Petersburg %inledt med prinsessan
Elisabet, Peter den stores dotter, hvilken önskade Svenskarnes
hjelp för att vinna Rysslands tron. Man räknade på hennes
tacksamhet; Frankrike, som önskade sysselsätta Ryssland i det nu
utbrytande österrikiska tronföljdskriget, dref på och utfäste sig till
betydliga subsidier; och på detta sätt lät sekreta utskottet, utan
att fullt känna de hemliga skälen, förmå sig af sina ledare till
att först besluta den finska härens sammandragning och slutligen ^
fatta det afgörande beslutet om anfallskrig mot Ryssland. Derpå
utfärdade regeringen krigsförklaringen, och man gjorde sig så säker
om framgång, att man lät på förhand uppsätta fredsvilkoren: det
minsta man skulle nöja sig med, var Karelen och Petersburg. Den
gamle konungen erböd sig att taga befälet öfver hären, men
der-till var Levenhaupt länge sedan utsedd.
Finska kriget och dess följder.
Innan Levenhaupt hunnit fram till krigsskådeplatsen, hade
ryska kriget redan utbrutit. Befålhafvaren i Finland,
Budden-brock, hade förlagt sin här vid gränsen i två afdelningar och
väntade ej på länge någon fiende, då ryska hären plötsligt öfverskred
gränsen och ryckte mot VUlmanstrand. Den ena svenska
afdel-ningen under generalmajor Vrangel skyndade till stadens
undsättning, inlät sig i strid med den öfverlägsne fienden och blef,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
