Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seder införde han vid sitt hof det fina och belefvade umgängessätt,
den qvicka och lediga samtalston, som utmärkte Frankrikes
huf-vudstad. Gustaf III:s hof blef ett hemvist för snillet och behagen,
för det fina vettet och det glada sällskapslifvet; men deri
inblandade sig äfven mycken njutningslystnad och ytlighet. Förhållandet
emellan konungahusets medlemmar var ej det bästa; konungen
kunde ej bevara sämjan med sin anspråksfulla, häftiga moder, som
ofta tillställde ledsamma uppträden, de kungliga syskonen drogo
ej häller jämt, och emellan konungen och hans gemål rådde länge
köld och söndring. Slutligen åvägabragtes försoning emellan
makarne, och deras äktenskap välsignades genom kronprinsen
Gustaf Adolfs födelse.
Den tid, i hvilken Gustaf III lefde, var en orolig och
upprörd tid. Ett jäsande missnöje spordes flerestädes i Europa, och
folken suckade under bördan af inrotade missbruk. Snillrike
tänkare och författare gisslade de fördomar, som rådde inom stat
och kyrka, och påyrkade förbättringar deri; deras ord funno
genljud öfver hela Europa, ja, sjelfve furstarne hänfördes deraf och
skyndade att tillämpa de nya samhälIsförbättrande lärorna. Afven
Gustaf III var intagen af dessa tidens idéer, äfven han ville gälla
för en filosof på tronen och ifrade varmt för upplysning och
reformer. En af Gustafs första åtgärder var förbud mot
användning af tortyr. Den besticklighet och veld, som under
partitiden inrotat sig bland domare och embetsmän, stäfjades genom
allvarliga räfster. En ny hofrätt inrättades i Vasa för norra
Finland. Den fria yttranderätten stadgades genom en ny
tryckfrihetsförordning. De band, som Q et trade handel och näringar, lossades
i enlighet med de nya åsigter om välmågan, som på den tiden
började framträda i Europa. Spannmålshandeln i riket frigafs.
Den vigtigaste åtgärden var dock myntväsendets ordnande, en
reform, som konungen genomförde med tillhjelp af den utmärkte
Johan Liljencrantz, statssekreterare för finansärenden. Genom ett
utländskt silfverlån, som staten öfvertog, sattes banken i stånd
att åter börja inlösa sina gamla sedlar, hvilka dock enligt den
gängse kursen nedsattes till halfva namnvärdet; rikets mynt
räknades derefter endast i silfver och i riksdaler specie, skillingar
jj^joch runstycken. Denna mynt reglering (realisation) tog sin
början med år 1777. Genom denna skickligt utförda
myntbestämning kom silfver i omlopp, det blef stadga i penningväsendet,
och färingarna kunde åter uppblomstra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
