Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flotta, och äfven skärgårdsflottan var stadd i rask tillväxt. Ett
annat föremål för Gustaf III:s omsorger, som tärde på statskassan,
var den sköna konsten: betydliga sammor nedlades på
byggnadsarbeten, konstverk, vitterhet m. m. Men statsinkomsterna
blefvo ej alltid så väl använda; de förslösades ej sällan på tom
ståt och hoflyx: skådespel, balletter, maskerader och lustbarheter
af alla slag aflöste hvarandra vid Gustaf III:s lysande hof, och
detta lif, som äfven åtföljdes af mycken flärd och lättfärdighet,
kunde ej undgå att ofördelaktigt inverka på hela landet.
Dertill kom Gustaf III:s vidtutseende utrikes politik.
Gustaf lät nämligen smitta sig af det oroliga förstoringsbegär,
som rådde bland den tidens regenter, och beslöt att utvidga sitt
välde på Danmarks bekostnad. Det var ett af Gustafs
älsklings-mål att med tillhjelp af det inre missnöjet i Norge draga detta
land öfver på Sveriges sida, och en plan uppgjordes att genom
ett plötsligt anfall på Köbenhavn tvinga Danmark att afstå Norge.
Men den ryska kejsarinnan gjorde genom sina hotelser denna plan
om intet. — Af Gustaf IU:s utländska resor var den italienska
resan den, som upptog längsta tiden (1783—84). Sedan konungen
först besökt Italien, beundrat konstens odödliga mästerverk och
samlat allahanda konstskatter, tog han hemvägen öfver
Frankrike, hvarest han mottogs på det mest smickrande sätt, och afslöt
med Ludvig XVI ett hemligt fördrag, som tillskyndade Sverige
ökade subsidier. Derjämte blef den vestindiska ön Sd Barthélemy
öfverlåten åt Sverige.
Den italienska resan begagnades af Gustaf III till att utvidga
det kungliga allenastyrandet. Rådet hade ej mycket att säga
under konungens frånvaro; största inflytandet fick en hemlig
krigs-kommission, som styrdes af den kraftfulle Toll. Utrikes ärendena
leddes ej längre af den försigtige Ulrik Scheffer; denne hade
nämligen tagit afsked, och äfven Liljencrantz trädde snart tillbaka. Nye
framtidsmän uppträdde i konungens omgifning: sådane voro den
qvicke Elis Schröderheim, den djerfve, ärelystne Gustaf Mauritz
Armfelt, den lärde och kloke Nordin, den snillrike Vdlqvist, af
hvilka de båda senare voro prester och förestodo kyrkoärendena.
Det missnöje, som af flera anledningar utbredt sig bland
folket, fick ny näring genom den svåra missväxt, som i några år
hemsökte landet. Det var derför i en ogynnsam tidpunkt, som
konungen 1786 beslöt att åter sammankalla ständerna till riksdag.
Det gamla motståndspartiet hade nu fått vind i sina segel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
