Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en af Sveriges mest begåfvade och fosterländskt sinnade
konungar, och till honom står fäderneslandet för sin nationella
sjelfständighet och andliga odling i en outplånlig tacksamhetsskuld.
Men i följd af en missriktad uppfostran, en liflig inbillningskraft
och tidsandens inflytelser förleddes han till -allahanda afvägar och
misstag. Hans karaktär var en förunderlig sammansättning af
skiftande egenskaper: liflighet och snille, men på samma gång
om-bytlighet och oro, försonlighet och ädelmod, men tillika brist på
uppriktighet, högsinthet, men äfven fåfänga och flärd, en lågande
kärlek till fosterlandet, men derjämte bristande aktning för dess frihet.
För Sveriges liter atur och konst uppgick med Gustaf HI
ett lysande tidehvarf. Sjelf var Gustaf äfven i detta hänseende
rikt begåfvad: han egde en fin smak och ett Öppet sinne för allt
skönt, han var den ypperste talaren i sitt land och äfven såsom
författare en af de främste. Han hyllade väl i allmänhet den
franska smakriktning, som utmärkte hela tidehvarfvet, men han
var derjämte svensk till sinnelag och nitälskade varmt för den
fosterländska odlingen. Hans kärlek för Sveriges häfder, språk
och literatur bevittnas genom trenne stiftelser:
vitterhetshistorie-och antiqvitets-akademien, svenska akademien (1786) och svenska
teatern. Den först nämnda skulle egna sig åt den fosterländska
häfdaforskningen; svenska akademien, som bestod af 18 ledamöter,
hade att vårda sig om Sveriges språk och vitterhet. Svenska
teatern var Gustaf III:s älsklingsstiftelse; han uppförde åt
densamma ett präktigt teaterhus och förhärligade de fosterländska
minnena i skådespel och operor, af hvilka han sjelf författat de
bästa. — Den kunglige författaren samlade snart omkring sig en
lysande krets af snillen och skalder, som han belönade och
uppmuntrade.- Af desse voro någre bildade efter den franska skolans
mönster, såsom den qvicke, skarpsynte Johan Henrik Kellgren,
den blide Johan Gabriel Oxenstierna, den fint bildade Leopold
m. fl.; andre gingo, oberoende af den rådande smaken, sin egen
bana, t. ex. den ystre, lekande Karl Mikael Bellmanf den
känslofulle Lidner, den djerfve Thorild, den qvicka fru Lenngren m. fl.
Såsom smak- och konstdomare utmärkte sig Kellgren, Thorild,
Karl August Ehrensvärd m. fl. — De öfriga sköna konsterna slogo
först nu djupa rötter i den svenska jorden. För byggnadskonsten
gjorde Gustaf III stora uppoffringar och uppförde flere ståtliga
praktbyggnader. Målarekonsten gjorde vackra framsteg, så ock
tonkonsten, för hvars utbildning musikaliska akademien stiftades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
