Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fredlig väg, utan genom en följd af partistrider och statshvälfningar.
Icke mindre än fyra gånger inom 90 år blef författningen väsentligt
förändrad, nämligen 1719, 1772, 1789 och 1809, och dessa
förändringar vacklade mellan republik och envälde, mellan sjelfsvåld och
despotism. Men just derigenom förvärfvades en rik politisk erfarenhet,
man lärde känna både parti väldets och enväldets missbruk, och derför
då man slutligen 1809 gick att upprätta ett verkligt konstitutionellt
styrelsesätt, förstod man att skaffa sig garantier emot nämnda
missbruk. Sålunda är vår nu varande statsförfattning frukten af
Frihetstidens och den gustavianska tidens hvälfningar, strider och misstag.
Det var dock ej blott statsskicket, som utbildades genom dessa
strider; detsamma var förhållandet med det medborgerliga lifvet och
ståndsväsendet. Under Frihetstiden tillkämpade sig prester och
borgare en inflytelserik ställning vid sidan af adeln, och då Gustaf Hl
1789 behöfde allmogens stöd, höjde han detta stånds borgerliga
ställning; slutligen och under inflytande af de franska jämlikhetsidéerna
.efterskänkte de högre stånden 1809 frivilligt de privilegier, som ännu
skilde dem från allmogen. Ståndssplittringen fortfor dock ännu länge
vid riksdagen.
Den ekonomiska utvecklingen i landet hade liksom den politiska
lidit af täta rubbningar och afbrott. Efter nöden vid Karl XILs död
kom i de följande årtiondena en hastig uppblomstring, hvilken dock
genom styrelsens misstag lika hastigt förtvinade på 1760-talet. Åter
inträdde genom Gustaf III: s myntreglering och den väpnade
neutraliteten en gynnsam tid för handeln, men missväxter och krig gjorde
slut på välmågan, och under 1808 års krig steg nöden till sin höjd.
Derpå framkallade bankens frikostighet med lån samt den lönande
smyghandeln med England åren 1810—12 en stor liflighet i rörelsen,
men efter freden blef förlägenheten sä mycket större. — !Dessa hastiga
omkastningar inverkade högst ofördelaktigt på landet och folket; de
hindrade det jämna, lugna framåtskridande, som beror på omtanke
och sparsamhet, samt framkallade öfverdåd, vingleri och lättsinne.
Detta visade sig i synnerhet under Hattarnes styrelse samt under Gustaf
III:s tid, och det onda förvärrades genom exemplen från ett slösande,
lättfärdigt hof samt genom efterapningen af franska seder. — Bland
allmogen fortlefde ännu forntida enkelhet, men hos denna
samhällsklass inrotade sig ett annat farligt missbruk, nämligen
husbehofsbrän-ningen och dryckenskapslasten.
Den lyftning, som Sveriges andliga odling fått under
Hattregeringen och Gustaf III, fortlefde under den följande tiden. Af Gustaf
HI:s många lysande samtida bortgingo de ileste kort efter hans död,
men de ersattes snart af yngre snillen, såsom Franzén och Vallin, Geijer
och Tegnér, hvilka dock mer tillhöra följande tidehvarf. Med dem fick
literaturen en ädlare smak och en högre lyftning, och den franska
smaken, som dittills varit ensidigt rådande, anfölls på det häftigaste
af ett ynglingaförbund med Atterbom i spetsen (»Fosforisterne»).
Den svenska statskyrkan, som på 1600-talet hade sin egentliga
blomstringstid, började redan i slutet af detta århundrade lida af flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
