Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållare-embetet, blifvit allt mer förtroendefull, och den järnbana*
som snart skall förbinda båda rikenas hufvudstäder, kommer att
blifva ett mäktigt föreningsband emellan folken. — Från och med
1869 sammanträder Norges storting, liksom Sveriges och
Danmarks riksdagar, årligen.
Danmark.
Yid det nya tidehvarfvets början befann sig Danmark i ett
sorgligt och utmattadt tillstånd. Den 400-åriga föreningen med
Norge var upplöst, och landets välstånd var djupt sjunket genom
de sista krigen; rikets skuld steg ända till 100 millioner
riksbanks-daler. Det dröjde länge, innan välståndet åter började höja sig;
först i slutet af Fredrik VI:s regering hade Danmark fullt
åter-h em tat sina krafter.
Under Fredrik VI:s milda och landsfaderliga styrelse gjorde
den andliga odlingen och den allmänna bildningen stora
framsteg; det var Danmarks literära guldålder. Inom vitterheten är
först att nämna Danmarks och kanske Nordens störste skald
Adam Öhlenschläger, kring hvilken uppväxte en talrik krets
af yngre diktaresnillen, såsom Ingemann, Heiberg m. fl. Ett
kraftigare religiöst lif väcktes i Danmark genom folkskalden och
folkläraren Grundtvig samt den djupsinnige Kierkegård. Såsom
vetenskapsmän förvärfvade elektro-magnetismens uppfinnare Örsted samt
språkforskarne Rask och Madvig europeiskt rykte; Danmark har
ock frambragt den nyare tidens störste bildhuggare, Bertel
Thor-valdsen.
Det var en naturlig följd af den stigande bildningen, att
danska folket ej längre kunde nöja sig med den landsfaderliga
envåldsmakt, som sedan 1660 styrt landet, utan kände ett allt
starkare behof af större frihet och sjelfstyrelse. För att gå dessa
önskningar till mötes, införde Fredrik VI provinsialständer, hvilka
1835 va^es ståndsvis och endast egde rådgifvande stämma; dessa
ständer sammanträdde första gången 1835—36 och blefvo af stor
betydelse för frihetskänslans och allmänandans utveckling. När
derför Fredrik VI 1839 afled och efterträddes af sin frände Kr i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
