Aktiebolaget Sverge. Ett tvärsnitt genom kapitalismens värld. / 4 (1930) Author: Otto Dalkvist Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur kom kapitalismen till oss? - Privatbanksystemet födde kapitalismen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade emellertid undertryckt den gamla bondekommunismen,
knäckt bonderadikalismens ryggrad och var nu färdig att
förbereda den nya tiden, kapitalismens system i stället för
feodalism och naturalhushållning. Kapitalismens budbärare voro de
mäktiga brukspatronerna, som växte till makt och inflytande
i kapp med 1700-talets järnindustri. Det kompletterar bilden
av den industriella morgonen att de första bankbildningarna
just tillkommo i samband med den uppstigande järn- och
träindustrien på 1700-talet. Den Palmmstruckska banken kom till
stånd 1656, men måste år 1668 stänga på grund av för stor
långivning medelst sedlar, som banken ej kunde inlösa. I stället
tillkom Riksens ständers bank, som frikostigt belånade allt
det järn, som bruksägarna kunde vågföra, samtidigt som
brukspatronerna upprättade sin egen lånekassa, Jernkontoret,
för långivning till sina medlemmar.

PRIVATBANKSYSTEMET FÖDDE KAPITALISMEN.

Det blev sålunda bruksägarna, som gingo i spetsen för den
nya penningekonomien. Patronerna belånade sina bruk och
sina egendomar, ofta utan att återbetala lånen. De voro just
ej guds bästa barn. Som ett exempel kan anföras, att ägaren
till Gysinge bruk på 1750-talet lånade över 600,000 daler
silvermynt i riksbanken, utan att återbetala vare sig lånet eller
erlägga räntorna. Någon belåning av bondejorden kom däremot
ej i bruk förr än längre fram.

Brukspatronerna, ”bruksadeln”, hade redan höjt sig till
betydande rikedomar då privatbankssystemet under 1830-talet
började resa huvudet. Bondeståndet betraktade privatbankerna
med misstro och fruktan. De anade nämligen tillkomsten
av en ny herremannaklass, som skulle växa till utsugare,
”vampyrer”, som skulle suga landets märg och brandskatta
näringarna. De ansågo att all bankverksamhet skulle läggas
i statens händer, en princip som ännu har gillande, fastän
ingen vågar strida för den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>