Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Första kapitlet. Uppbrott för färden till »det brinnande berget.» — Sandöknar och djungel. -
Andra kapitlet. Infödingarnas begravningsplats. — Billys förklaring. — Insnärjda i djungeln än en gång. — En egendomlig väg upptäckes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid 4-tiden började den öppna remsan, som de
alltjämt följt, krympa ihop för att snart alldeles
stängas av småskogen, som utbredde sig framför ryttarna
tätare än någon de förut ridit igenom.
Morton, som alltjämt haft ledningen, stannade.
»Vi måste tränga oss igenom», sade han. »Det
torde vara endast ett smalt bälte, men om vi ge oss
till att rida runt omkring, då få vi kanske tillbringa
natten i snåren.»
»Alldeles riktigt», höll Brown med. »Jag rider
först, om ni tillåter. Jag föredrager att vara främst
i en djungelskog.»
Morton småskrattade och höll in sin häst. Under
en timmes tid gick ritten endast helt sakta framåt,
då snåren blevo tätare och tätare. Solen stod redan
lågt, och den angenäma utsikten att få stanna över
natten inne i djungeln tycktes tämligen viss, då till
allas lättnad Brown plötsligt hördes ropa:
»Hurra! vi äro ute i det fria!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
