- Project Runeberg -  Ödemarkens hemlighet /
18

(1918) [MARC] Author: Ernest Favenc Translator: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -

Andra kapitlet. Infödingarnas begravningsplats. — Billys förklaring. — Insnärjda i djungeln än en gång. — En egendomlig väg upptäckes.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Skämt åsido, går där emellertid verkligen ett tydligt
spår, men vi måste hugga en väg för hästarna.»

»Det där river ned alltsammans. Men det börjar
bli sent, och vi göra klokast i att sätta i gång.
Charlie, ni och Billy få gå före med yxorna, så
komma vi efter med hästarna.»

Det krävde både tid, möda och tålamod att
tillryggalägga den av Brown angivna väglängden; men
ungefär en timme före solnedgången voro de — till
stor överraskning för åtminstone tre i sällskapet —
framme vid ett tydligt upptrampat spår av tillräcklig
bredd för en häst i sender. Morton undersökte
trädstubbarna och påpekade, att rödjningsarbetet utförts
medelst stenyxor. Billy snokade efter färska spår,
men inga sådana hade tillkommit efter det senaste
åskregnet.

»Det här pekar västvart», förklarade Morton. »Och
det torde vara riktigast att följa spåret, men något
sådant har jag inte förut sett. Hur tycker ni, Brown?»

»Framåt, gentlemän, medan vi ännu ha litet
dager!» blev svaret.

Marschen gick nu avsevärt lättare, ty spåret var
omsorgsfullt upprensat, och hästarna, vilka samtliga
voro gamla posthästar, följde varandra utan svårighet
en och en. Mörkret föll emellertid på, och djungeln
omslöt ånyo sällskapet från alla sidor.

Plötsligt bröts tystnaden av Brown med orden:

»Morton, jag har en idé.»

»Släpp inte den, gamla gosse! Det är den första
ni någonsin haft.»

»Försök inte att vara kvick! Men det skulle inte
alls förvåna mig, om vi vilket ögonblick som helst
mötte en första klassens likprocession.»

»Ni är värre än Billy.»

»Billy hade inte så orätt. De där gamla
mumierna, skelletten etc, som vi sågo där borta, ha
allesamman forslats fram den här vägen från — till dit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/odemarke/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free