- Project Runeberg -  Ödemarkens hemlighet /
47

(1918) [MARC] Author: Ernest Favenc Translator: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -

Sjunde kapitlet. - Columbus fattar tycke för Charlie. — Kalkbergets hemlighet. — En kannibalfest. — En vit man hos de svarta. — Installerande av rekryter. — Charlie har ett förslag.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


De båda äldre svarade emellertid nekande, och
Brown lät Columbus förstå, att hans unga kamrat
vore villig att följa med dagen därpå, men att det
nu vore för sent på aftonen och att han behövde
sova. Härmed tycktes den svarte vara tillfredsställd.
Han önskade emellertid synbarligen själv få tillfälle
att avlägsna sig, och i ett ögonblick, då han trodde
sig märka, att sällskapets uppmärksamhet icke var
riktad på honom, försvann han lika hemlighetsfullt som
han kommit.

»Jag har inte kommit till bottnen ännu med den
här affären», sade Morton, »men i natt torde vi få
klarhet. Vad säger ni om ett besök vid de där
klipporna så snart det blivit kolmörkt? Jag är
orienterad i fråga om vägen dit.»

»Just vad jag tänkte föreslå. Charlie, det förefaller
mig, som om vår nye vän gärna ville pröva på hur
ni smakar stekt.»

»Vad menar ni?»

»Åh, jag tänkte bara på en älsklingsrätt hos vissa
infödingar, som lärt sig tycka om människokött.»

»Menar ni, att han är en kannibal?» utropade
ynglingen förskräckt.

»Jag förtalar ogärna en främling, men nog ser
det så ut.»

Så snart det blivit alldeles mörkt, bröt sällskapet
upp för att begiva sig till klipporna, som enligt
deras beräkning lågo på omkring en mils avstånd. Det
var kinkigt nog att bestämma kosan efter stjärnorna
i det mörker, som rådde mellan bergåsarna, men ett
tillfälligt sorl hjälpte dem framåt, och efter åtskilligt
trevande och snavande befunno de sig i närheten av
de lägre klippartierna. Här tillsades Billy att kläda
av sig för att rekognosera, och hans svarta gestalt
tycktes alldeles försvinna bland klipporna, innan han
knappast hunnit taga ett steg. Han var borta nära
en halv timme; en undertryckt vissling förkunnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/odemarke/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free