Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Elfte kapitlet. Fortsättning på Stuarts dagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fått bröstet genomborrat av ett spjut, och jag såg
strax, att såret var dödande. Så var det även, och
den stackars gossen dog inom några minuter med
huvudet i mitt knä. Vi begrovo honom samma
afton, och jag har aldrig känt mig mera sorgsen till
mods än när jag för alltid sade farväl till min
präktiga unga kamrat, som, fastän utan bildning, hade
många vackra egenskaper och som —»
(Här var en större del av skriften alldeles oläslig;
de få rader, som kunde urskiljas, tycktes hänsyfta på
något besök i grottan i Murphys sällskap.)
»Hemligheten med målningarna i grottan bereder
mig alltjämt bryderi. De övriga mindre figurerna,
vi upptäckt, äro högst egendomliga och peka
oförtydbart hän på andra mästarhänder än infödingarnas.
På många ställen förekomma tecken, liknande
bokstäver i en skrift, och särskilt avbildningen av dräkten
antyder asiatiskt ursprung.»
(Nytt avbrott.)
»Jag saknar alltjämt Kelly. Murphy är slö och
halsstarrig; han har sjunkit ned till sin vilda
omgivnings ståndpunkt. O, Gud! hav förbarmande med
mig, ty jag kommer aldrig mer att återse mina
landsmän. Omgiven av ödemarker, vilka jag icke kan
genomvandra, måste jag framsläpa mitt liv här i hopp
om att räddningen till sist skall komma.»
(Här var berättelsen avbruten, oaktat åtskilliga blanka sidor förekommo i dagboken.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
