Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Trettonde kapitlet. Undersökning av de mystiska ljuden. — Ritten söder ut. — En ödelagd by. — Stuarts initialer i en klippa påträffas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Han har i alla händelser aldrig återvänt till
bebyggda trakter, ty då skulle vi hört av honom.»
Columbus, som gjort dem sällskap, skakade på
huvudet vid alla frågor rörande landet i syd och i
väst. Till yttermera visso utförde han en pantomim,
föreställande en man, som faller ned död, varmed
han ville låta förstå, att trakten i fråga var
otillgänglig. Allt talade således för att Stuart omkommit
under något försök att nå civiliserade bygder.
Brown strök eld på en sticka och tände sin pipa.
»Nu ha vi alltså kommit till möjligheternas gräns
i denna riktningen», sade han.
»Jag undrar just åt vilket håll sjön ligger.
Kannibalerna ha säkerligen något spår dit från berget,
och som Stuart gått den vägen till fots, böra vi kunna
komma fram på hästryggen.»
Columbus, som nu tillfrågades rörande den
riktning, i vilken sjön borde ligga, utsträckte armen mot
norr eller åt samma håll, varifrån sällskapet nyss
kommit.
»Detta är typiskt för infödingarnas sätt att angiva
en orts läge», förklarade Brown. »De utpeka alltid
det ställe, varifrån de senast brutit upp, ty de ha
ingen föreställning om riktning i större skala. När
vi återvänt till vår förra lägerplats, kommer han att
peka åt ett annat håll.»
Columbus visade sig fullständigt okunnig i fråga
om vägen till sjön, för såvitt de icke ville återvända
samma väg, som de kommit, och därefter slå in på
det spår, som han kände till. Morton och Brown
beslöto emellertid att försöka leta sig fram fågelvägen
till sjön.
En dag anslogs åt ett besök i ravinen, som
befanns alldeles förlora sig bland småskog och sand.
Något ytterligare tecken till Stuarts vistelse på platsen
kunde emellertid icke anträffas, lika litet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
