Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Fjortonde kapitlet. I Spinifexöknen. — Ankomst till sjön. — Kvarlevorna av en negerstam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiende, lade sina känslor i dagen genom att stampa,
rasa och spotta omkring sig. Den ene av dem fick
fatt i ett spjut och slungade detta med sådan
träffsäkerhet mot Columbus, att endast ett påpassligt och
flinkt hopp åt sidan räddade denne från att bliva
genomborrad. För sin del återgäldade han med
intresse deras glåpord, och sedan kvinnorna blandat sig
i meningsbytet, följde en fullständig orkan av ord.
Morton, som tydligt såg, att ingenting var att göra,
förrän han och Brown blivit ensamma med
infödingarna, tillsade då Charlie att gå och samla ihop
hästarna för att därpå med hjälp av Billy och Columbus
föra djuren längre uppåt sjön samt ordna lägret på
stranden, där Morton och Brown senare ämnade
inträffa.
Så snart deras förmenta fiender väl voro ur sikte,
lugnade sig de svarta, och en av dem började låta
sin svada flyta, varvid han, vänd till Brown, tilltalade
denne med namnet »Tuartee» (Stuart), något som
tydde på att han i Brown såg en ny uppenbarelse av
den försvunne upptäcktsresanden. Efter åtskilligt
besvär lyckades det de vita att göra begripligt för
vildarna, att man icke ämnade lämna dem, utan att man
hade för avsikt att slå sig ned vid sjön. Med löfte
om att snart återvända redo så de båda vännerna bort
till Charlie och dennes sällskap.
Efter en uppfriskande simtur i sjön slog man sig
ned kring den uppdukade måltiden, varefter Morton
och Brown infriade sitt löfte att besöka de svarta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
