Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Tjugufemte kapitlet. Anfallna af de överlevande Warlattas. — Lee-Lees död. — De sista kannibalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visade dem, att vattnet under deras vistelse vid sjön
runnit undan och att moraset blivit så uttorkat, att
elden kunnat härja det, avbrännande trädens grova,
lättantändliga bark och slickande vassen runt omkring
den lilla sjön, som nu förvandlats till en enda yta
av förtorkad och sprucken dy.
»Det är en fråga, som städse står obesvarad för
mig», förklarade Brown, då de kommit till det ställe,
där Warlattaspåret ledde inåt basaltklipporna. »Tror
ni, att Murphy tvangs att deltaga i deras
kannibaliska måltider?»
»Jag också har tänkt därpå», svarade Morton, »och
kommit till den övertygelsen, att han icke tvingats
därtill, åtminstone icke så länge han ännu var vid
sina sinnens fulla bruk. När vi sågo honom, var han,
som ni minns, nästan blind och berövad sina
själsförmögenheter. Ankaret, som vi funno inristat i
trädet vid lagunerna, ger mig anledning att tro detta;
jag tror nog, att där fanns mycket mera jämte en
mängd märken, som de övriga gjort. Såväl uppåt
som nedåt ravinen fanns det gott om villebråd, och
han torde ha tillbragt det mesta av sin tid med att jaga,
tilldess han blev alltför svag för att lämna grottan.»
»Det gläder mig att höra detta, eftersom jag är
av samma uppfattning. Jag vill gärna tro, att varje
vit man, hur nedsatt han andligen än månde vara,
skulle föredraga döden.»
»Man har dock hört talas om män, som genom
hunger i öppen båt på havet mistat förståndet;
Murphy åter kan icke hava varit utsatt för en slik
prövning. Nej, jag tror och känner mig mest
tillfredsställd med den öfvertygelsen, att han icke hade
någon del i deras illdåd eller ruskiga ceremonier, så
länge han var tillräknelig för sina gärningar.»
»De torde icke ha tillåtit honom följa med på
deras rövartåg, av fruktan för att han skulle rymma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
