Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
-
Tjugusjunde kapitlet. Åter hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TJUGUSJUNDE KAPITLET.
ÅTER HEMMA.
Början av färden följande morgon tedde sig
lovande. Ravinen fortsatte med vattenrikt lopp
omkring femton mil framåt genom rikt gräsbevuxet land.
Eldens framfart hade givit åt den svärtade marken
ett allmänt intryck av förstörelse, men detta förmådde
icke helt dölja landskapets obestridliga fruktbarhet
och därav härflytande värde. Efter hand drog sig
djungeln, som ryttarna för någon kortare tid förlorat
ur sikte, tillsammans från båda sidor, och det var
påtagligt, att ravinen snart skulle alldeles försvinna,
sedan den väl kommit in i buskskogen. Sällskapet
var åter vid lägerplatsen tids nog att göra en
avstickare uppåt ravinen för att förvissa sig om, att
intet oroande fanns åt det hållet. Efter slutad måltid
företog Brown en undersökning av den närmaste
trakten i avsikt att utröna huruvida den var
guldförande. Efter att ha förvarat en del fynd i
medförda bleckskålar yttrade han:
»Vi måste ge något namn åt den här fyndigheten,
men vilket? Ni får rösta först, Charlie.»
»Warlatta-dynerna?»
»Bra», tyckte Morton. »Vi kunna inte hitta på
något bättre. Skål för Warlatta-dynerna!»
»Men guldfältet då?» sade Brown.
Det blev tyst en stund, medan en var funderade
över ett lämpligt namn.
»Om vi skulle uppkalla det efter Stuart, som var
dess förste upptäckare», föreslog Morton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/odemarke/0189.html
