Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans odödlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det på för oss okändt sätt fortfara att vara
till.
Om vi göra dessa antaganden, så inse vi,
att vårt själslif, sådant vi nu känna det, icke
dess mindre skulle i strängt bokstaflig
mening vara en funktion hos hjärnan. Hjärnan
skulle vara den själfständiga storheten,
själslifvet skulle variera i enlighet med dess
beskaffenhet. Men ett sådant beroende af
hjärnan under det nuvarande sinnliga lifvet skulle
på intet vis omöjliggöra ett odödligt lif —
det skulle vara fullkomligt förenligt med ett
öfversinnligt lif bakom förlåten.
Som sagdt är sålunda den ödesdigra
konsekvensen icke absolut bindande, eftersom
den slutsats, till hvilken materialismen
kommer, uteslutande beror på dess ensidiga
uppfattning af ordet »funktion». Vare sig vi
fråga efter odödligheten som sådan eller ej,
är det i alla fall vår plikt, när vi som rena
kritici bege oss ut för att agera poliser bland
mänsklighetens underliga idéer, att stadigt
framhålla, hur ologisk den förnekelse är, som
baseras på ett uppenbart ignorerande af ett
påtagligt alternativa. Och om vi verkligen
älska sanningen — hur mycket kraftigare borde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
