Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människans odödlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att kasta ljus just öfver hans väg. När man
icke uppfattar den inre glädje, som besjälar
nästan, uppfattar man, som Stevenson säger,
ingenting af honom. Det finns icke en
varelse i den tallösa hopen, hvars lif icke är
nödvändigt, intensivt nödvändigt för det
medvetande, som besjälar denna varelses kropp.
Att du icke kan fatta eller förstå eller ha
någon användning för det, är en absolut
ovidkommande omständighet. Att den har en
mättningspunkt i ditt intresse, betyder alls
ingenting för uppfattningen af de intressen,
som äro absoluta. När universum frambringar
en varelse, skapar den på samma gång en
uppgift för denna samma varelse och ett behof
af dess eviga tillvaro — skapar dem i den
varelsens hjärta, om också ingen annanstädes.
Det är absurdt att tänka, att det i den Oändliges
hjärta kan finnas något sådant som
öfverfyllnad eller öfvermättnad, därför att vår
enskilda förmåga att sympatiskt uppfatta andras
lif är så snart uttömd. Det ser icke ut där
som i ett begränsadt rum, där de, som redan
kommit in, måste flytta på sig och tränga
ihop sig och göra plats för nykommande.
Hvarje ny själ för med sig sin nya upplaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
