Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal officers minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vederbörande blef synbart förlägen öfver detta
bestämda yttrande samt bad mig återkomma efter några
dagar och dröja något med att uppvakta konungen. Jag
lofvade detta och aflägsnade mig.
Vid min återkomst förkunnade statssekreteraren, att
konungen vid min befordran ej kunde göra annan ändring
än framdeles transportera mig, men att högstdensamme
såsom hjälp till ekiperingen behagat lämna mig 150
riksdaler.
Jag uttalade min underdåniga tacksamhet för konungens
nåd, men då jag ej fann det möjligt, att med denna
summa bestrida en kavalleriekipering eller att
kunna existera på en så liten lön, förklarade jag,
att jag nödgades, ehuru ogärna, fullfölja min plan
att söka konungen.
Statssekreteraren gick under tystnad några slag fram
och tillbaka på golfvet, hvarefter han yttrade:
»Af egna medel ökar jag med hundra riksdaler den summa
konungen utlofvat, samt lofvar tillika att vid första
vakans till fänrikslön hafva er i godt minne. Hvad
säger ni därom?»
Jag trodde mig nu förstå, att han ej ville att
konungen skulle få reda på den mig frångångna
fänriksvakansen, och som denna herre befann sig i en
så säker ställning att han kunde göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
