Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En gammal officers minnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och emottogo min nedhissade saker. Sist kom rymmaren
själf, som släppte sig ned medels tåget från nära
trettio alnars höjd. Jag hamnade på bakgården till
nästa hus, hvarifrån mina hjälpare försiktigt släppte
ut mig på gatan. Vi begåfvo oss därifrån till ett hus
några stenkast längre bort, där en med tvenne hästar
förspänd schäs hölls i beredskap af en god vän, en
ung, intagande officer, som genom natt och dag förde
mig öfver gränsen in på det ryska området.
Jag stannade i Fredrikshamn, dit jag medförde ett
bref till ett aktadt köpmanshus, som därefter med
mycken välvilja ständigt stod mig öppet. Mitt första
företag var att hemsända en underdånig böneskrift om
konungens lejd, och under väntan på svar förnöttes
tiden med läsning samt umgänge i några goda hus.
Staden bestod till större delen af välbyggda trähus,
med regelbundna och breda, ehuru ej stenlagda
gator. Vid min ankomst dit tog jag in på en så
kallad gästgifvargård, hvars värd var ifrån högre ort
instruerad – och därför aflönad – att noga utforska
alla svenska resenärer. Han begärde att få se mitt
pass, men jag förklarade att jag ej hade något dylikt,
och en stund därefter fick jag besök af platsmajoren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
