Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Båda författarne böra till antalet af Riksmusei
zoologiska korrespondenter. Den förstnämde, som är en enskilt
man, boende i Liittich, har gjort sig känd genom sina
arbeten öfver de mindre däggdjurs-arterna i Europa. Den
sednare är domare i Metz, president för den dervarande
Aca-demie Royale des Sciences, lettres et arts och en af
direktörerna vid stadens naturhistoriska museum.
Edm. de Selys Longchamps Faune Beige (1 vol. 8:vo,
Liége 1842) uppräknar alla inom det politiska området
Belgien bekanta arter af vertebrerade djur, nemligen 54
däggdjur, 205 foglar, 20 amfibier och 94 fiskar, s:a 373 arter.
(I texten uppräknas dock 63, 310, 23 och 94, s:a jemnt 500
arter). Förf. börjar med Menniskan och anför att landet
bebos af 3:ne alldeles skilda folkslag, hvilka han
sammanfattar i 2:ne varieteter eller racer, nemligen l:o blonda eller
Germaniska v arietet en, hvartill höra: a) Tyskar, blott till ett
ringa antal, i landets östra, mot Tyskland gränsande del; b)
Brabandtare eller Flamandare (Flamands), som bebo vestra och
norra delarne och tala en holländsk eller nederländsk dialekt.
2:o "Bruna eller Celtiska varieteteri’ i landets södra och
mellersta delar, åtskiljande de två förutnämde folkslagen i form
af en från Frankrike utgående triangel, som med ena vinkeln
slutar mot trakten af Msestricht. Detta folk kallas Walloner.
De tala en fransysk patois, och anföras såsom det nordligaste
folk på jorden, som talar en latisk munart. Endast inom
deras område förekomma romerska fornlemningar i stort, som
visa att denna trakt utgjort en del af det egentliga romerska
riket. Dessutom skola uti Flandern finnas tydliga lemningar
af Spanjorerna.
Sjelfva faunan har ej ringa likhet med Skånes, men är
något rikare. Bland däggdjuren lemnas åtskilliga
anmärkningar och rättelser angående arterna af Arvicola, hvilka dock
till större delen förr blifvit af samme förf. framställde. Linnés
Mus agrestis (Arvicola agr. Selys, Lemmus arvalis Nilsson)
uppföres såsom egen art, skild från mus arvalis Pallas. Båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
