Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fibier, insekter ocb andra lägre djur, äfvensom växterna, hvilka
till en stor del under vintern lågo i dvala, eller outvecklade
i form af ägg, framträda i sin fulla verksamhet och visa föga
mindre prakt och lif i det ena landet än i det andra. Om
vi vid denna årstid jemföra fogel-faunerna, så finna vi att
man ungefärligen kan påräkna, att i Sicilien träffa 160, i
Belgien 130, i Skåne 125, i Lappland 120, på Spetsbergen
nära 20 fogelarter. Antalet är i de fyra förstnämde länderna
ej så betydligen olika. Men sommarn når sitt slut och
växternas samt de lägre djurens lif ger vika för den inträdande
kölden; flyttfoglarne draga bort och af Sjelfva de härdiga
däggdjuren gå en del i vinterdvala. Då visa sig de kalla
kli-materna i all sin fattigdom, under det de varmare bibehålla
en ej så ringa del af sina rikedomar. Midt under vintern
finnas af foglarne ungefär 150 arter i Sicilien, 100 i Belgien,
60 i Skåne, 30 i Lappland och troligtvis blott en enda
(Lagopus alpinus) på Spetsbergen. Sicilien har då föga mindre
antal foglar än om sommarn, emedan många af dem som flytta
bort från oss, öfvervintra der. Lappland bibehåller deremot
blott en fjerdedel. Då man besinnar att flyttfoglarne alltid
om vintern söka ett varmare klimat, skall man finna det tyd—
* ligt, att de tropiska länderna, under norra hemisferens vinter,
måste äga ett vida större antal foglar, än under dess
sommartid. Man finner äfven af det anförda, att det vore
önsk-värdt om faunisterna ville med mera noggrannhet, än som
vanligtvis sker, uppgifva fogelarternas förekommande om vintern.
Selys faune Beige slutar med en vidlyftig afhandling
om vertebrerade djurens systematiserande, hvilken, då den ej
år grundad på nya åsigter af djurens form och ej en gång
har utförda karakterer, utån hufvudsakligen består uti
släg-ternas omflyttning, utgör den mindre vigtiga delen af arbetet,
hvaröfver ett utförligare omdöme måste uppskjutas till ett
annat tillfälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
