- Project Runeberg -  Öfversigt af Kongl. Vetenskaps-akademiens förhandlingar / Första årgången 1844 /
89

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1) Vintern 1843 och 1844 besöktes Upland af en stor
mängd Loar, och ifrån medJet af Januari 1844 till slutet af
Mars samma år skötos ’22 stycken omkring Upsala. Af dessa
har jag haft tillfälle att se en hanne, en hona och 2:ne ungar,
hvilka utgjorde en kull och voro fullkomliga Räfloar (Felis Lynx
Nilsson). Den ena ungen hade längs efter ryggen en ovanligt
mörk rand, som förmodligen härleder sig af brist på stickelhår,
jemte några matta och mörkare fläckar på bakbenen. Sedermera
har jag fått 2:ne ungar, båda honor, hvilka på samma gång
blifvit fällda tillika med modren, som var en Felis virgata
(Nilsson). Den ena ungen är fullkomligt lik modren. Den andra är
en Felis Lynx (Nilsson); de finnas uppstoppade på
Universitetets Zoologiska Museum. Sedan har det lyckats mig få 5 Loar,
af hvilka 3:ne, en hona och 2:ne ungar (0*9) af en kull, voro
fullkomligt Felis virgata; af de öfriga 2:ne var en Felis virgata,
den andra en Felis Lynx; de voro ej skjutne på samma gång.
Det kan anmärkas att alla exemplaren af Felis Lynx hade en
mera långhårig och tät fäll än Felis virgata. Felis cervaria
förekommer sällan och det är mig obekant huruvida denna form
fortplantar sig i trakten.

2) Elgen fanns för några år sedan nästan allmänt i skogarne
kring Upsala; men en mindre aktsam hushållning dermed gör
att detta djur nu mera börjar blifva en sällsynthet.

3) De Vesperlilioner, hvilka jag upptagit, äro troligtvis ej
alla som tillhöra Uplands Fauna. Emedan de äro svåra att
fånga, har jag ej tillräckligt kunnat undersöka dem, och hoppas
jag derföre att denna uppsats skall blifva kompletterad genom
andras fortsatta undersökningar.

4) Strix nyctea synes nästan hvarje år kring Upsala.
Synnerligen vintern 1841—42 var den i stor mängd här nere, så
att jag till och med kunde med ett ögonkast räkna 10 st. Den

5 December blef jag varse den l:sta, och sedan d. 6 Maj 1842
sågs ej någon. Januari, Februari och en del af Mars sistnämde
år syntes den ej till, utån var då troligen längre i söder. Utaf
de 10 exemplar jag erhöll sistnämde vinter, var ett hvitt. Detta
var en hanne, med några få dunkla fläckar på vingarne och
ryggen. De Öfrige voro mycket mörkare och yngre individer.

5) Corvus corone visade sig vid Upsala sommaren 1842
der den var parad med en Corvus cornix. Jag tog 3 ungar,
hvilka alla blefvo Corvus cornix före ruggningen. De dogo snart
så att jag ej kan bestämma huru de hade blifvit efter densamma.

6) Corvus monedula finnes i stor mängd kring Upsala
domkyrkotorn; ehuru en del om hösten flyttar bort, stadnar dock
en del qvar under vintern.

7) B omby cilla gatrula visade sig för 6 år sedan mycket
allmänt kring Upsala, men har på sednare åren varit sällsynt. Den
23 April 1844 syntes en större svärm af 12—16 st. på
återresan mot norden.

8) Turdus iliacus blef jag först varse såsom häckande
sommaren 1841. Sommaren 1843 var han icke sällsynt, ty man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:14:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ofverfor/1/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free