Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
småningom och ganska långsamt, ungefär såsom
fjefImössens tåg.
Del tyckes som om innevarande års väderlek, eller deraf
framkallade växtlighetsförhållanden, eller andra omständighe-
* ter, varit ovanligt gynnande för den omtalade fogelartens
fortplantning; åtminstone har man svårt, att på annat sått förklara
den öfver en så stor landsträcka på en gång uppkomna
myckenheten, som ej synes hafva varit förberedd under de förra
åren; men hvarest egentligen förökningen skett, om det varit
öfver hela det land som fogeln bebor, eller blott i norra
delen af dess område, är hittills ej bekant.
Flera nordiska djur- och fogelarter, som ej vanligen
flytta efter årstiderna, visa ett liknande fenomen, nemligen
att vissa år förökas till en ganska stor myckenhet, samt att
da utvandra. Fjellmössen (Myodes Lemmus) äro i detta
hänseende mest beryktade. Tjäder och Orre, äfvensom Riporna,
visa sig vissa år i ovanligt stort antal i Norrland, då folket
der anse dem komma ned från Lappmarken. Sidensvansen
och Tallbiten (Corythus enucleator) tyckas ej vara egentliga
flyttfoglar och blott visa sig i södra Sverige samt ännu
sydligare, de år, då de ovanligen förökat sig. Likså ser man
understundom de nordiska Ugglearterna (isynnerhet Str.
ni-soria, äfven nyctea och Tengmalmi, sällan liturata eller
lapponica) nedkomma till de sydligare landskaperna, utån att
någon rimlig anledning är till den förmodan, att de varit
tvungne utflytta genom sträng vinter, och utån att något tåg
af fjellmöss försports, hvarigenom de kunnat ledas från
hembygden. Af de anförda exemplen skulle man kunna finna
anledning till den förmodan, att den irreguliera förökelsen
och deraf följande utvandring särdeles tillhörde djurarter, som
bcibo fjelltrakter eller den högre norden. Man erinrar sig,
jemte det anförda, de likartade utflyttningar mot söder, som
hararne, enligt Pallas, understundom företaga i Siberien,
och som äro så mycket märkvärdigare, som samma djurart
ej tyckes visa samma fenomen inom Skandinavien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
