Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skelettet. Denna fisk förmodas hafva uppehållit sig i {rakten
ungefär 2 års tid, emedan fiskare ofta derstädes sett en
ofantligt stor fisk, som borttagit torsk och koljor från deras
bac-kor, och understundom skrämt dem att lemna fiskredskapen i
sticket och fly till landet. De som funnit fisken visste att
benämna den Makrill-störje.
Uti denna tidskrift meddelas förut, sid. il, underrät-»
telse om en fisk af samma art, som blef funnen i Sundet och
hvaraf några stycken finnas på Riksmuseum. Dessa styckens
jemförande med det nu förevisade hela exemplaret bekräftar
ful ikoml igen riktigheten af då gjorda slutsats, att nämde fisk
varit en thonfisk af nära 5i alnars längd. Den hade alltså
till volumen eller vigten varit jemt dubbelt så stor som den,
hvilken nu erhållits. — Äfven på delta exemplar äro de
större fjällen benvandlade.
fl. Om Holathuriernas hudskalell. — Hr Lovén
redogjorde a Hr Sundkvalls och eget namn för den till dem
i föregående sammankomst remitterade, af Adjunkten M. v.
Duörn i Lund och Dr. J. Korkn i Bergen författade
af-handliog.
De i Holothuriernas bud aflagrade kalkdelarne, hvilkas
tillvaro länge varit bekant, hafva hittills ej med noggrannhet
blifvit studerade. Författarne hafva derföre företagit en
jemförande granskning af dessa ’märkvärdiga bildningars olika
former hos våra. 13 nordiska arter, och dervid funnit, atl
samma grundtypos öfverallt genomgår dem, men så olika
modifierad, att de hos hvarje art hafva en egen
karakteristisk form. Dessa kalkstycken förekomma:
a) i kroppens yttre hud hos alla våra arter utom
Cucu-maria communis Forb. Der huden är olikartad på rygg
och buk, äro kalkdelarne det också, t. ex. hos Cuvieria.
b) i sugfötternas spets, konstant, i form af
äfven hos Echini, men ej hos Asteriae. %iX y ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
