Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12. Maltas vårvegetation. — Hr Cand. C. F.
Nyman, som under det förflutna året besökt Medelhafvets öar
och Italien, hade meddelat följande, af Hr Lovén nu föredragna
iakttagelser.
”Den 2 Febr. fällde vi anka^ i Vallettas hamn. Hfir
blef fartyget liggande till den 15 i samma månad, hvarunder
jag, så godt den korta tiden tillät, sökte förskaffa mig en
bild af öns vegetation. Från den 5 Febr., då jag fick fast
fot i land, till och med den 11, företog jag i sådant
ändamål excursioner. Jag har vågat anse mina undeir desamma
gjorda anteckningar ej sakna allt intresse, då de möjligtvis
kunna gifva ett, om ock ofullständigt, begrepp om
fysionomien af vår-vegetationen på denna sydliga punkt af Europa.
Af de små öar, hvilka ligga spridda i hafvet mellan
Sicilien och Afrika, är Malta-den största. Dess latitud är
ungefär 35°50’ nord och longitud 32° öster om Ferrö. Maltas
största bredd är 12 och största längd 20 engelska mil.
Grunden består af kalk. Klimatet är mildt, och i följe deraf
odlas, utom de kulturväxter, som i allmänhet tillhöra
medel-hafsregionen, äfven Dadelpalmen och Musa, som årligen bara
frukt, ön är likväl ganska torr, så att allt vatten för
huf-vudstadens behof genom en storartad, 1^ svensk mil lång
aqueduct ledes från södra sidan af ön. En stor del af sjelfva
landsbyggden vattnas dessutom medelst kanaler från denna
vattenledning. Ön är mycket uppodlad och har utom två
egentliga städer, Valletta och Citta vecchia, många ”casals”
eller småstäder. Egentlig skog saknas.
Då man från hafvet nalkas öns norra sida och på
afstånd spejar för att finna ett allmänt uttryck för karakteren
af växllifvet på densamma, måste man nästan förvånas öfver
den torrhet och enformighet, som utgör dess grunddrag.
Vanligen tänker inan sig söderns vegetation under en
motsatt bild, men här framstår i växtväg intet annat mot den
ivita marken än täta, rundade, mörka grupper af CeratotUa
Sttifua. Detta träd, jeoaie Citri, Qlea och Phomix dacty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
