Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synnerhet på den sidan som går fram mot vattnet, emedan
den upphöjdare delen bildar framom sig liksom en liten våg,
hvilken möjliglvis äfven kan verka mekaniskl. Slulligen
faller legeringen bort, och lemnar ett större eller mindre hål
efter sig. Denna åsigt har jag nu funnit bekräftad härstädes
på det mest tydliga sätt. Med få undanlag voro nemligen
, blecken af den nyligen hitkomna förhydningskopparn föga och
jemt frätta, och blott några fina spetsar med ett och annat
lilet hål funnos på dem; men alla spikarne voro med få
undantag genomfallna och blecket sålunda löst; omkring hvarje
spikhufvud var kopparn mycket slarkt frätt, så att endast i
skötena, der 2 bleck ligga öfver hvarandra, så mycket
sammanhang var qvar, att blecket kunde af spiken qvarhållas.
Spikarne hafva nemligen icke blifvit frätte utan sitta qvar i
skrofvet. På den största bleckbiten, en af de få jag kunnat
finna, der närmaste omgifningen kring spikhufvudet ännu
hänger vid ena sidan (läsidan) fast vid det öfriga blecket midt
på detta, synes tydligt, hurusom spikhufvudet skyddat den
lilla fläcken detsamma betäckt, emedan vattnet icke kunnat
serdeles trängas in emellan eller der ombytas. Framför
huf-vudet, är kopparen tvärt och jemt genomfrätt, och åt samma
led ligga alla fördjupningarna vid eller kring de små
spet-sarne, som synas på bleckbiten; bakom hufvudet är också
slarkt frätt, men ännu ej tvertigenom. Alla hålen efter
spikarne på dessa bleck, äro på samma sätt mot fartygets stäf
tvärt nedfrätta med jemn kant, men åt motsatta sidan är
kopparn småningom förtunnad, uddig och ojemn i kanten.
Vid granskning befinnes spikarne vara af brons, af hoppar
och tenn, och vara betäckta med en ergskorpa.’
Jag känner för öfrigt icke mer om denna koppars
historia, än alt den är hitskickad från Gefle.
År 1842 gjorde jag ett par försök alt eftergöra en
för-hydningsbröns, som jag sett i Frankrike, och som der
mycket berömdes, åtminstone af tillverkarne sjelfve. Den
sam-mansättes af koppar med 4 å 5 proc. tenn; är mycket skör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
