Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den bar en tydlig, fastän ofta fin, räffling på en af
dessge-nomgftngsytor. Den smälter lött ocb stilla till blåsfri, ån klar,
fin opaliserande, än emaljbvit kula, hvilka olikheter sannolikt
hafva sin grund i närvaro af mer eller mindre kalkjord. Af
samma orsak tyckes också skillnaden mellan olika
oligokla-sers egentl. vigt sinsemellan härröra. Så t. ex. bar
havne-ijorditen med 8,82 proc. kalkjord en egentlig vigt af 2,729,
oligoklas från Tyveholmen med 4,375 proc. en egentl. vigt af
2^99, oligoklas från Wedevåg med 3,410 proc, en eg. vigt af
2^364; oligoklas från Kullberget med 2,52 proc. en eg. vigt
af 2,636, o. s. v.
Labradorens egentl. vigt varierar mellan 2,67ocb 2,73.
Den smälter ganska lätt och stilla till blåsfri, dels klar, dels
opaliserande kula. Egentliga vigten tyckes här ej vara ett
så skarpt skiljemärke, men utom det att labradoren är mera
lättsmält än oligoklasen, har man ännu ett annat, nemligen
digestion med saltsyra, hvarigenom labradoren sönderdelas,
men hvarvid oligoklasen förblifver oangripen. Äfven
labradoren visar stundom räffling på en yta.
Med tillhjelp af dessa kännetecken och med ledning af
åtskilliga analyser utförda af Hr L. Svanberg på svenska
fält-spater, bar jag sökt granska åtskilliga af våra urbergsarter,
besynnerligen graniter ocb gneisser, och dervid under
arbetets fortgång kommit till det intressanta resultat, att
oligoklas i dem förekommer mera allmänt än man hittills
förmodat. Så t. ex. ingår den såsom en constituerande
beståndsdel uti många af våra grå gneisser. Dock utgör den ej
all-tid det fältspatsartade mineralet i desamma, nej! den kan
der vara närvarande tillika med orthoklas och den kan ocksA
alldeles fattas och af denne sednare ersättas. Må det här tillåtas
mig att anföra några exempel på det ena eller andra fallet.
Uti den grå gneissen från Wfesteråstrakten ut göres det
fältspatsartade mineralet nästan uteslotafydc^if oligoklas, som
är af två slag, en af grönhvit tÄrg T>ch fj£$J^i>rotlet, en
annan åter rent gråhvit, kristalli|M& ^liijÄe^^dlig strckning
s, -v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
