Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uti Frösvidal (U) och Svabensverk (V). Trosa (W),
Stockholm (X,Y), Enköping (Z) och Gefle (A) tillhöra östra
delen af Svea land. Skellefte (A) och Lycksele (ö) äro
slutligen de enda punkter i Norrland och Lappland, som vi nu
kunna omnämna.
De häruti meddelade observationerna lemna en mängd
interessanta upplysningar, som äro tydliga för en hvar, men
deras egentliga värde skall först dd synas, när man far
tillfälle att jetnföra dem med flera följande års iakttagelser, samt
med dem, som blifvit samtidigt gjorda i andra länder. Vi
boppas alltså på ett fortfarande nit uti deras insamlande. Vi
boppas äfven, att ingen måtte låta förleda sig af den
skenbara osäkerheten i dessa uppgifter, eller deraf, att
anteckningarna om samma äinne visa ganska betydliga olikheter,
att anse dem obrukbara. Vi böra härvid erinra, att enstaka
observationer på fritt lefvande djurs ankomst, uppvaknande
m. m. sällan kanna anses säkra, och att man nästan blott
derigenom kan erhålla visshet om iakttagelsens riktighet, att
flera, af hvarandra alldeles oberoende uppgifter från olika
håll, sinsemellan öfverensstämma. — Nu tyckas väl, vid första
påseendet, uppgifterna om hvarje sak i dessa tabeller nästan
blott visa olikheter; men det är ganska tydligt, att de ej
kunna fullt öfverensstämma, dä Sjelfva fenomenen ej alltid
göra det. T. ex. grodans uppvaknande kan, genom lokala
orsaker (såsom brant sluttning mot norr eller söder), inträffa
ett par dagar olika inom en vidd af några hundrade alnar.
Flyttfoglarne, som komma i flockar till en trakt, sprida
sig väl ej alltid genast hvar till sin hemort, och vi veta
dessutom, att sjelfva hufvudtåget sker under flera olika
repriser, efter olika ålder m. m., samt att enskilta individer
komma långt före eller långt efter den stora mängden.
Dessutom är det knappt möjligt att hvarje observator skulle
lyckas varseblifva hvarje fenomen samma dag det inträffar.
Dä man, med besinnande af allt detta, betraktar våra
tabeller, skall man finna, alt uppgifterna vanligen så väl öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
