Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fettglans. Den smälter mer och mindre trögt till sv^rt eller
svartgrön slagg, som efter smältningen ofta kastar små blåsor
och merendels drages af magneten. En annan varietet af
augit är
Diallag, som smälter mer och mindre trögt och stilla
till svartgrön eller svartbrun omagnetisk slagg. Den har två
rätvinkliga genomgångar, som gå parallelt med
afstympnings-ytorna af rhombiska prismats spetsiga och trubbiga
sidokanter. Den första af dessa genomgångar är ganska tydlig och
en metallisk perlemorglans på densamma rådande, den andra
mindre tydlig och af fettglans.
Uralit, af G. Rosx först uppmärksammad, förenar med
hornblendets genomgångar och kemiska sammansättning
augi-tens yttre kristallform. Den smälter än stilla än med någon
ringa pösning och lättare än augit till ett svartgrönt glas.
Orthoklas smälter för blåsrör trögt och med någon ringa
biåskastning till blåsigt eller knottrigt glas. Den har tvenne
genomgångar, som med hvarandra göra en rät vinkel. Dess
egentl. vigt varierar mellan 2,55 och 2,59. Angripes högst
obetydligt af kokande saltsyra.
Oligoklasens egentliga vigt ligger emellan 2,616 och 2,69,
men går endast undantagsvis öfver 2,7. Den har två
genomgångar, som göra ungefär 93° vinkel, och på den ena af dem,
en tydlig, fastän ofta fin, räffling. Den smälter temligen lätt
och stilla till blåsfri, än klar, än opaliserande, än emaljhvit
kula, och angripes i fint pulver ganska obetydligt af kokande
saltsyra.
Labradorens egentliga vigt varierar mellan 2,67 och 2,73.
Den smälter lätt och stilla till blåsfri, dels klar dels
opaliserande kula. Äfven den har tvenne genomgångar af ungefär
93° vinkel, hvaraf den ena är tydligt, fastän ofta svagt, strekad,
men den skiljer sig från oligoklasen derigenom, att den i fint
pulver af kokande saltsyra nästan komplett sönderdelas.
Anorthit liknar de båda föregående deri, att den, har
två genomgångar af ungefär 93° vinkel, hvaraf den ena är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
