Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emot den lilla svarta spegeln, vrider krystallen till dess mirens
bild &ter inträffar på hSrkorsset. Under detta sednare plans
injustering rubbas alltså det förra planet icke det ringaste ur
sitt med spegeln parallela läge, och man har således medelst
denna inrättning undvikit den vanliga olägenheten att rubba
det redan injusterade planet, då man vill injustera det andra.
Tidsbesparing, synnerligast när krystallerna äro mycket små,
är således hufvudändamålet med denna justerings inrättning.
För att injustera kristallens kant så att den så nära som
möjligt blifver en fortsättning af instrumentets axel, tjena tvänne
sins emellan vinkelräta slider och ett extraglas å tuber, lika
som på Mitschbruchs Gonyometer.
För att undvika den parallax, som vanligen uppkommer
derigenom att kristallens kant ej coinciderar med instrumentets
horizontela axel, ehuru parallel dermed, tjenar den ena af de
forr omnämnde tuberna, genom hvilken ljuset får gå innan det
kommer till krystallen. Denna tub har antingen tvänne eller
enklare ett enda glas, hvars principal fokaldistans är lika med
glasets afstånd från miren, som är fästad å ettfenster.
Härigenom undviker man alltså nämnde parallax, hvarjemte den
fördelen bibehålles att få begagna dagsljuset, som inkommer
genom fenstret *).
Den andra tuben eller den som upptager det reflekterade
ljuset grundar sig på följande iakttagelser, som jag redan
omnämnt i K. Akademiens Handl. 1840, s. 4 95. Då parallelt
ljus reflekteras från en mycket liten yta kommer, som
bekant, så mycket mindre deraf, i ögat som planets projektion
mot ögat är mindre än pupillens area. Då krystallplanet
således är mycket litet, kommer alltför obetydligt ljus i ögat,
för att miren kan ses tydligt efter reflexionen. Detsamma in-
*) Idéen att erh&Ila parallelt ljus från miren tillhör som bekant
Rudbkro, (K. Akad. Handl. 1826, s. 218) men hans mire var ett
hårkorss, insatt i en tub p& Sjelfva instrumentet, i focus af det
konvexa glas, hvarigcnom ljuset passerade innan det kom till
krystallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>