Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Snöhuset - X. Lefvande begrafna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lidanden och mödor, till ingen nytta! Huru mycket
förspildt arbete!
Penellan var butter och tvär; han gaf hela verlden
på båten och gaf vid hvarje tillfälle luft åt sin
förbittring öfver kamraternas svaghet och låghet. De voro,
sade han, försagdare och vekligare än Marie, som skulle
varit i stånd att gå till verldens ända utan att låta
höra en klagan.
André Vasling kunde icke dölja den glädje han
erfor af den vändning sakerna tagit. Han visade den
unga flickan en trägnare uppmärksamhet än någonsin
och ingaf henne till och med hopp om att nya
efterforskningar skulle anställas efter vinterns slut. Han
visste allt för väl, att de då skulle komma för sent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>