- Project Runeberg -  En öfvervintring i polarisen; En bestigning af Mont-Blanc /
100

(1874) [MARC] Author: Jules Verne - Tema: Exploration
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN BESTIGNING AF MONT-BLANC

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måltid, har jag öfverdrifvit landets praktfulla skönhet,
och ångrar ni att hafva följt mig hit?

— Jag ångrar det så litet, svarade han, att jag
är fast besluten att följa med ända till spetsen. Ni
kan räkna på mig.

— Godt, sade jag, men vi vet väl, att det
drygaste återstår.

— Lappri, svarade han, det går nog! Låtom oss
imellertid gå ut och se solnedgången, som bör erbjuda
en storartad anblick.

Himlen höll sig fortfarande märkvärdigt klar.

Bergskedjorna Brevent och Auiguielle-Bouge lågo
under våra fötter. På andra sidan höjde sig
Fizklipporna och det spetsiga Mont-Varant öfver
Sallanchedalen, nedflyttande till ett tredje plan bergskedjorna
Fleury och Beposoir. Längre åt höger syntes Buet
med sin snöhöljda hjessa, och ännu längre bort
Mont-Midi med sina fem kroktänder, beherrskande
Bhöne-dalen. Bakom oss hade vi den eviga snön, Döme du
Gouter, Mont-Maudit och slutligen Mont-Blanc.

Småningom sjönk Chamonix-dalen i en tät dimma,
som snart äfven inhöljde den ena efter den andra af
bergen i vester. Endast Mpnt-Blanc är ännu lika klart
och glänser liksom vore det omgifvet med en gyllene
strålkrans. Snart nå skuggorne Döme du Gouter och
Mont-Maudit, men bära ännu respekt för Alpernas jätte.
Vi följde med beundran detta långsamma försvinnande
af ljuset. Det bibehöll sig till sist en stund omkring
den allra högsta spetsen af berget och höll på att
ingifva oss den vanvettiga förhoppningen, att det skulle
förblifva så hela natten. Men efter några minuter
insveptes allt i mörker, och de lefvande färgerna aflöstes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ofvervint/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free