Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Organisations- och Försöksår. 1813—1817. - Vaktmästare - Sällskapets sammankomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genom vänligt tillmötesgående från flera personer har jag
lyckats anskaffa fotografier af ett förhållandevis stort antal
ordförande från gillenas första tid. Af tretton har jag alltså
kunnat meddela bilderna af ej mindre än tio. På vidstående tafla
äro dock endast åtta upptagna, hvilket finner sin förklaring
däraf, att jag ej funnit nödigt ånyo meddela konterfejen af major
Kuylenstjerna och Assessor Tisell, emedan båda återfinnas bland
Sällskapets stiftare.
Till organisationen synes äfven hafva räknats upprättandet
af en vaktmästaretjänst, eftersom en paragraf i stadgarna därom
förordnar. § 22 lyder: »Förvaltningsutskottet antager och lönar
af Cassan en Vaktmästare, som uppvaktar vid
Sammankomsterna, håller Sällskapets Samlingsrum i ordning och går Sällskapets
och Dess Ämbetsmäns ärender. Han står under Ordförandens
och Secreterarens närmare tillsyn och bibehålles vid tjensten,
så länge han sig redligt, ärligt och väl skickar, från hvilken han,
i motsatt fall, kan af Utskottet, utan Sällskapets hörande
entledigas.»
I enlighet med denna föreskrift anställde också
Förvaltningsutskottet på sitt sammanträde den 20. jan. 1815 i Sällskapets
tjänst vaktmästaren vid frimurarelogen Petter Pettersson med
ett årligt arfvode af 25 rdr b:co.
Jag har nu i stora drag redogjort för Sällskapets
organisation och öfvergår till detaljerna.
Sällskapets ledamöter sammankallades genom annons, som
infördes i Linköpings-Bladet trenne gånger med en veckas
mellanrum.
De allmänna sammankomsterna höllos till en början i
»assemblée- och spectakelhuset», sedermera kalladt stadshuset, som
låg, där riksbankshuset nu är beläget [1]*. Räkningar upplysa om,
att man för hvarje sammanträde fick betala 5 rdr b:co i hyra
för stora samlingssalen därstädes. Detta synes man dock hafva
gjort med en viss motvilja. Man ansåg nämligen, att
Hushållningssällskapet kunde hafva pretention på ett kostnadsfritt
begagnande af salen, »så mycket heldre, som dels allmän
sammankomst sker blott en, högst två gånger om året, dels sjelfva
Hushålls-Sällskapet är en sådan publik inrättning, som för hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
