Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Organisations- och Försöksår. 1813—1817. - Hedersmedaljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inuti besmord med aurumpigment, som uplöstes och försvann
första gången den på hans hedersdag i en talrik samling
tömdes». »Denna uptäckt», tillägger han, »verkade mindre
fördelaktigt på Almogen, hvars träffande anmärkningar jag sökte
afkorta med anvisning på Guldsmedens egennytta och
vårdslöshet, som undfallit de Herrars granskning, hvilka af göromål voro
öfverhopade och ej hunno se alt».
En annan form af belöningar utgöres af »Hedersmedailler
att på bröstet bäras», dem Sällskapet önskade utdela åt odlare
af utmärktare förtjänst. Den 18/6 1816 hade man gått in till
Landtbruksakademien med anhållan att få utdela dylika. Då
svaret emellertid lät vänta på sig allt för länge, beslöt
Förvaltningsutskottet (30/5 1817) att vända sig direkt till Kungl. Maj:t.
Genom skrifvelse af den 9/9 1817 erhöll också Sällskapet i nåder
rätt att prägla och utdela medaljer för odlingsflit och öfriga
landtmannaförtjänster, dock med förbindelse att vid hvarje halfårs
slut insända underdånigt förslag till hederstecknens utdelande,
hvilket skulle ske i kyrkan under solenna former å någon
helgdag efter slutad gudstjänst. Angående medaljernas utstyrsel
uttalade Kungl. Maj:t den meningen, att den ena sidan skulle
förses med »Konungens höga bröstbild och den andra med en
lämplig inscription». Utskottet önskade däremot för sin del, att
frånsidan borde lämnas alldeles fri för att kunna användas till
ingravering af pristagarens namn och förtjänst om Sällskapets
syften, Därvid blef det också. I enlighet med Kungl. Maj:ts
föreskrift kunde Utskottet redan den 28. april 1818 till erhållande
af detta nya vedermäle af Sällskapets välbehag föreslå »Ellofva
Personer af Allmogen, som med de mäst hedrande betyg för
idoghet befunnits utmärkte». Kungl. Maj:t gaf omedelbart sitt
bifall till belöningarnas utdelande och desslikes till en af Sällskapet
gjord anhållan, att medaljen skulle få bäras i »rödt och blått
band, hvilka färger ingå i denna Provincens vapen»[1]). Under
året 1818 slogos 40 medaljer.
Meningen var väl egentligen att bepryda allmogemän med
detta utmärkelsetecken. Detta synes också otvetydigt framgå
af ett aktstycke från Förvaltningsutskottets session den 2/7 1820,
hvilket jag på grund af dess humoristiska anstrykning tillåter
mig att verbotim ur protokollet anföra. Det lyder så: »Anmäler
Ordföranden i Wikbolands Hushålls-Gille Öfverste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
