Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Organisations- och Försöksår. 1813—1817. - De vanligaste föremålen för belöning - Skilda verksamhetsfält öppnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmuntringar, sedan man med deras tillhjälp lyckats igångsätta
»gagneliga företag». Därför missförstås också ofta
Förvaltningsutskottets åtgärder i detta fall, såsom t. ex. då Kinds gille
i pockande ton begär »kännedom om de grunder, hvarpå
Utskottets beslut hvilar, då Det icke lemnat belöningar åt alla de
personer, dem Gillet i sitt memorial föreslagit». Utskottet besvarar
frågan med den förklaringen, att det icke »anser sig pligtigt att
redovisa för sina på öfvertygelse och billighetskänsla grundade
åtgärder hos någon annan, än hos Sällskapet vid dess allmänna
sammankomster, af hvilket Utskottet emottagit förtroendet att
i Dess stad och ställe dylika mål afgöra».
Innehållet i konvoluten från Sällskapets äldsta tider utgöres
till största delen af premie- och låneansökningar, beledsagade af
»synedocument». Af dessa finner man, att uppmärksamheten i
alldeles särskild grad är riktad på vattenafledningar och
sjösänkningar. »Uti få Län af Riket», heter det i Landtbruksakademiens
berättelse för 1817, »har bemödandet för Vatten-uttappning varit
åtföljdt af större drift och framgång än i Östergöthland».
»Enskildte» som »samfälte» företag af denna art inrapporteras
årligen till Akademien.
Länets förnämste mossodlare vid denna tid var, såsom
redan förut nämnts, konteramiralen A. Virgin. Han hade redan
1808 påbörjat ett jättearbete vid Medevi, hvilket han med
understöd af statsmedel slutförde 1816 och som förskaffade honom
en större »Skådepenning» i guld af Landtbruksakademien.
Såsom framstående föregångsmän på området nämnas för öfrigt
fabrikören L. Acharius, protokollssekreteraren P. J.
Netzel, majoren H. v. Steijern, öfverfältläkaren H. C.
Kewenter, advokatfiskalen And. Hertzman, prosten J. P.
Wallensteen m. fl.
Varsamhet med skogarna söker man inskärpa genom
premier och undervisning. Ett ämne, som också står på dagordningen,
är frågan om skolade veterinärers anställande inom
länet. Med stora uppoffringar bekostar Sällskapet tvenne
veterinärers utbildning och bidrager sedermera till deras aflönande.
Kraftiga ansträngningar göras, ehuru utan märkbart
resultat, en lång tid framåt för linkulturens höjande. Man har för
öfrigt ute på bygden en öfverdrifven föreställning om Sällskapets
makt och myndighet och har därför ofta mer än måttliga
pretentioner, såsom t. ex. då Ydre gille begär, att Sällskapet hos
Kungl. Maj:t måtte i underdånighet »insinuera Dess behof af
egen. provincial Medicus på stat» (Skrifv. 10/1 1816).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
