Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. II. Inför hotande upplösning. 1818—1835 - Allmän reorganisation af gillena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 55 —
af en på hans initiativ genom frivilliga sammanskott
åstadkommen iöfträdsplantering öster om Linköping, hvilken skall såsom
ett »varaktigt minne uppresas öfver detta ephemeriska Gille».
Jag har nyss framhållit, att man för att i någon mån rädda
situationen tillgripit utvägen att kalla korresponderande
ledamöter. På detta sätt ersattes flerstädes de förlorade lemmarna i
organismen. Såsom korresponderande ledamöter från dessa tider
nämnas prostarna G. Engdahl och C. J. S p a a k,
härads-höfdingen T. Hjertström samt kyrkoherden G. R i n
g-qvist. Från dessa och från ordförande med eller ntan gillen
ingingo allt framgent »relationer om landtbrukets framgång och
förkofran», hvilka lades till grund för Länsstyrelsens
femårsberättelser. Den första af dessa publikationer på 1800-talet, som
föreligger i tryck, stammar från 1822 och är utgifven af v.
landshöfdingen, grefve Arvid A:son Posse,
Först ett stycke in på 1830-talet lyckades det den dåvarande
populäre landshöfdingen grefve W. Hamilton att för
tillfället bota refvorna utefter hela linjen. Lagmannen frih. F r.
Funck på Almstad öfvertalades att åtaga sig reorganisationen
af Vikbolands gille (28/9 1830). Kammarherren frih. Aug.
Friesendorff på Schedevi lofvade att ta hand om Kinds
(3/io 1830). Att åter få Norrköpings stads gille på fötter synes
hafva varit förenadt med stora svårigheter. Många blefvo
erbjudna att taga sig an ordförandeskapet, men de flesta gjorde
undanflykter och sade: »att deras tid som Handlande och
Fabri-queurer icke tilläto dem andra occupationer». Landshöfdingen
lyckades dock slutligen att öfvertala brukspatronen M. L. E k
e-1 u n d att fatta klubban.
Sedan Ydre gille slumrat i 6 år, gjordes nu ett försök
att återuppväcka detsamma. Kontraktsprosten L. J. Börsens
fick i uppdrag (28/5 1830) att etablera ett ordförandeval
genom infordrade voteringssedlar från ännu kvarstående
ledamöter. Denna voteringslista är ett nedslående papper med sina
anteckningar af liknöjdhet och missnöje. Karaktäristiska synas
mig följande rader:
"Under några och Fyratio års tid som Jag varit hushållare har Jag med
verklig omtanke icke kunnat något förverfva, efter Hushålls-Sällskapets
tillkomst har mine enskilte vilkor icke blifvit förbättrade, och nu vid 70 års ålder
är Jag oförmögen i Ydre Härads Hushålls-Gille deltaga. Liljeholmen den 30
maj 1830. C. F. W. B o u r s i e."
År 1832 lyckades det kammarherren G. A. Schmiterlöw
att åter få verksamheten inom Gillet i gång. Genom särskild
Allmän
reorganisation af
gillena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
