Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851 - Sällskapets tillväxt och allmänna ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 78
detta arbete. Jag lånar endast en koncis karaktäristik ur det
bref, som kallade honom till ledamot af
Krigsvetenskapsakademien. Där säges, att man med sitt val velat hedra en man, »som
på stridsfältet, på roten, i forskningen, i höfdingedömet, i
riksförsamlingen, i rådskammaren, såsom krigsman och statsman
öfverallt hedrat fäderneslandet och främjat dess bästa».
I Östergötland fann han sig synnerligen väl. Han sade sig
här med sin familj ha njutit en trefnad, som därefter icke
återkom.
Under hans insiktsfulla ledning kom Sällskapet att öfva en
mångsidig och framgångsrik verksamhet. Orsaken härtill låg
utan tvifvel i ordförandens personliga ingripande i arbetet. En
lång rad af initiativ på skilda områden äro att anteckna. Att
ett och annat af dessa ej genast buro väntad frukt, berodde nog
på att de voro före sin tid.
Den period, som ingår med friherre Palmstjernas
öfvertagande af landshöfdingämbetet, kan i allmänhet för provinsen
betecknas såsom en tid af rastlöst framåtskridande.
Göta kanal fortfor att spela en stor roll för afsättningen af
landtmannaprodukter. I sin berättelse för 1837 upplyser
Förvaltningsutskottet att under året intill november månad ej
mindre än 25,470 tunnor spannmål och 168,100 kannor brännvin
blifvit fraktade »från Östgöthalinien på Canalen» till
lastage-platser vid Vänern, Vättern och Östersjön.
Många åtgärder i kommunikativt syfte vidtogos. Stångån
uppmuddrades 1837 till 8 fots djup, och följande år påbörjades
hamnbyggnaden i Linköping, hvartill staten under 19 års tid
lämnade ett årligt bidrag af 1,080 rdr. Samtidigt uppgjordes
en plan till hamnbyggnad i Vadstena, där ett enskildt bolag
inrättade ett spannmålsupplag »till förmån för ortens afsättning».
Nya ångfartyg byggdes. I utskottsberättelsen för 1838
omnämnes, att Linköpingsångaren »Östergöthland» gjort »Resetourer
på Stockholm».
Eörelsen under dessa tider befordrades också kraftigt
genom en del penninginstitut, som då grundades, såsom
»Öst-götha privatbank» (1837), Vadstena sparbank (1838), Östgötha
hypoteksförening (1845) samt en del sockensparbanker. En
följd af rikligare tillgång på penningar blef dock prisstegring
på jorden och allmännare skuldsättning.
Äfven Sällskapet röner inflytande af det rörliga lifvet och
de lättade konjunkturerna. Genom studiet af räkenskapen har
jag i fråga om rekryteringen af Sällskapet från tidrymden 1836
Sällskapets
tillväxt och
allmänna
ekonomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>