Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851 - Hypoteksförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 95 —
tets § 16, nämligen, att delägarnas ansvarighet s summa minskats
under »En million Riksdaler» och till följd däraf direktionens
plikt att efter behörig utredning upplösa föreningen inträdt.
Tillika påpekades, att inga som helst ekonomiska svårigheter
sprängt föreningen, hvarom man lätt kan öfvertygas genom
revisionsberättelsen af den 12. jan. 1842.
Föreningen krossades af konkurrensen med
»Brandstods-Bolaget inom Östergötlands med Wadstena Län till försäkring
af åbyggnader och lösegendom å landet», hvilken grundades af
minoritetens män vid det ofvannämnda allmänna mötet och trädde
i verksamhet under goda auspicier den 1. juli 1841.
Härom ger Länsstyrelsens ämbetsberättelse för tidsskedet
1837—41 följande upplysning: »När detta Brandstodsbolag trädde
uti full verksamhet, upphörde en någon kortare tid förut
stiftad förening till försäkring af lösegendom såväl på landet som
i städerna inom Linköpings Stift, emedan de fleste deruti
varande delägare på landsbygden öfverflyttade deras försäkringar
till det större Bolaget.»
I samband med en till Vikbolands gille ingifven rapport
öfver landthushållningens ställning i sin ort framkastar
hofjägmästaren N. Ad. Ekenstam på Stensvad 1835 tanken på
inrättandet af en Hypoteksförening inom länet i
jordbruksnäringens intresse. »Sluteligen», säger han, »utan att just direct höra
till yttran på någon viss punct, anhålles att uppmärksamheten
må väckas på Vikbolandets och, jag tror, hela Länets behof af
en hypothequesförening. Visserligen stiger Lyxen (och behof
-ven i dylik väg) med lättare Penningetillgång; men hvar är det
icke som det Onda och det Goda paralelt följas åt i hvarje sin
rigtning; Sigtet bör ju vara, att det sednare tager öfverhanden;
följderne af det goda en Hypothequesförening åstadkomma äro,
efter min öfvertygelse, klara för Den som vill se; jag anhåller
att Saken med det alfvar och den Nerv må upptagas och
behandlas som den förtjenar och som Tidens rastlösa och industrieusa
kraf fordrar.»
Frågan upptogs på allvar först 6 år senare vid Sällskapets
extra sammankomst den 2. aug. 1841 af assessorn O. Jansson.
Den väckte anklang och blef föremål för en liflig diskussion, som
utmynnade i en anhållan till förslagsställaren att snarast
möjligt till Förvaltningsutskottet inkomma med ett förslag till
reglemente för en dylik förening. På möte med jordägare inom
länet utsågs en kommitté, som fick i uppdrag att sprida
teckningslistor och söka utverka Kungl. Maj :ts nådiga sanktion å
[-Hypoteksförening.-]
{+Hypoteks-
förening.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
