Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Under Palmstjernas egid. 1836—1851 - Sockensparbanker - Lifränte- och kapitalförsäkringsanstalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 97 —
sättning hos ntländingen dels obehöflig, dels äfven skadlig.
Obehöflig, enär hvarken räntefoten inom landet visat sig obillig i
jemförelse med andra länders i allmänhet, eller någon stor och
allmän olycka öfvergått landet, så att det i allmänhet saknade
medel till jordbrukets uppehållande och förbättrande. Skadlig
ansåg han den kunna blifva genom ett alltför hastigt
uppkommande öfverflöd af penningar, hvilka, förmenade han, blott till
minsta delen skulle komma att nedläggas i förlag till
jordbrukets främjande, men till största delen komme att användas till
ökad förbrukning af sådana varor, som hvarken öka
nationalförmögenheten eller befordra landets verkliga välmåga, utan
fastmera framkalla vanor, som förvekliga folket. Därjämte
befarade han, att en stående eller lätt förnyad större skuld komme
att göra jordegendomens förflyttning från egare till egare
alltför lätt, hvilket icke vore i allmänhet nyttigt under våra
naturförhållanden.»
Kontraktsprosten D. L. Kinmanson reserverade sig äfven,
emedan han ansåg, att ärendet inom Sällskapet ej blifvit
författningsenligt behandladt. År 1845 erhölls emellertid nådig
stadfästelse, och den 10. dec. samma år höll Östgöta
hypoteks-förening sin första kvartalssammankomst.
»För befrämjande af arbetsamhet, sparsamhet och
ordentligt lefnadssätt bland allmogen» väckte fabrikören John
Swartz 1851 fråga om inrättande af sockensparbanker och
uppgjorde ett reglemente för dylika. Förvaltningsutskottet tog
fasta på uppslaget och sökte genom cirkulär utröna, huruvida
saken på landsbygden hade några sympatier. Svar inkommo
från 59 församlingar, men voro nästan alla afböjande. Några
socknar ville ansluta sig till redan förut i städerna existerande
sparbanker, andra ville ej taga någon befattning alls med ärendet.
För dem, som reflekterade på saken, stod emellertid alltid
Förvaltningsutskottet förmedlande och stödjande. Sa t. ex.
utverkade det, att de sockensparbanker, som eventuellt skulle komma
att grundas, fingo ingå såsom filialer till Linköpings sparbank,
som alltsedan 1832 varit i verksamhet.
Från några gillen och enskilda personer hade uttalats en
önskan, att Sällskapet ville taga initiativet till bildandet af en (
lif ränt e- och kapitalförsäkringsanstalt inom länet. Denna önskan
frambärs på Sällskapets sammankomst den 28/i 1851 och väckte
lifligt bifall. En kommitté tillsattes och fick i uppdrag att
förbereda frågan.
[-Socken-sparbanker.
Lifränte-och-]
{+Socken-
sparban-
ker.
Lifränte-
och+} kap it
al-för säkrings an-stalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
