- Project Runeberg -  Östergötlands läns hushållningssällskaps historia / Del 1 /
117

(1913-1914) [MARC] Author: Harald Schött
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 117 —
de varit ute på cirkulation och man fått tillfälle att väga dem
mot hvarandra, hade tydligen sympatierna samlat sig till förmån
för Utskottets förslag. När därför ordföranden på den
ofvannämnda sammankomsten framställde frågan, huruvida båda de
föreliggande förslagen till förnyade stadgar skulle uppläsas,
beslöts att man endast skulle behandla Utskottets förslag. Detta
genomgicks därefter punkt för punkt och godkändes af
Sällskapet, sedan några redaktionsförändringar vidtagits. Det nya
stadgeförslaget godkändes af Kungl. Maj :t den 3. april 1857.
Eedan så snart som 1861 är man färdig att åter revidera.
Hittills hade länets allmänna landtbruksmöten hållits årligen
och varit förlagda till någon större välskött egendom. På
Sällskapets sammankomst den 28/i 1861 gjorde
Förvaltningsutskottet framställning om att länsmötena af vissa skäl
hädanefter skulle hållas hvartannat år och då företrädesvis i någon
af länets städer. Sällskapet beslöt i enlighet härmed en ändring
af cle paragrafer, som på ett eller annat sätt berördes af detta
förhållande. Samtidigt passade man på att få § 33, som ligger
till grund för gillesindelningen, så formulerad, att Sällskapet
hädanefter skulle äga rätt att själft bestämma eventuella, af
förhållandena föranledda förändringar i densamma. Samtliga dessa
förslag granskades den 28/i 1862 och vunno kunglig sanktion
den 7, augusti samma år.
År 1869 företages återigen en ändring. Frågan gällde
leda-motsafgiften. Denna hade hittills varit 3 rdr under 10 år.
Man önskade nu få införd en inträdesavgift af 10 rdr, »hvilken
en gång för alla skulle vid kallelsens emottagande erläggas».
Med stöd af den utredning, ärendet erhållit inom
Förvaltningsutskottet, och i enlighet med dess förslag beslöt Sällskapet
nedsätta afgiften till 2 rdr och desslikes införa den bestämmelsen,
att ledamot, som på en gång erlagt 15 rdr, skulle vara befriad
från vidare afgift. Denna förändring skulle enligt ett från
Förvaltningsutskottet till gillena utgånget cirkulär på äldre
ledamöter så tillämpas, »att ledamot, som icke inbetalt 10 års
afgifter, skall till Sällskapets kassa erlägga 2 rdr årligen, till dess
sammanlagda beloppet af samtliga skedda inbetalningar uppgått
till 20 rdr, dock med för sådan ledamot lemnad rätt att på en
gång få erlägga 15 rdr och sedan vara i enlighet med den i
stadgarna förändrade paragrafen från vidare afgift befriad».
Ändringen vann kunglig bekräftelse den 29. sept. 1870.
Ett försök till decentralisation af makten inom Sällskapet
göres år 1873. Till Förvaltningsutskottet hade inkommit ett för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oghus/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free