Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878 - Förändring af cirkulationen - Ekonomien i öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit kallade. Med afseende på den sålunda ifrågasatta
omläggningen af bokföringen vid Haddorp antog
Förvaltningsutskottet en del bestämmelser att gälla till efterrättelse för
framtiden. Mot Utskottets beslut reserverade sig Swartz, då han
ansåg ifrågavarande bestämmelser »hvila icke på sanning, men
väl på godtycke».
Sällskapet beslöt (28/1 1862), att revisorernas förslag, något
modifieradt af Förvaltningsutskottet, skulle från och med den 24.
nästk. april läggas till grund för bokföringen vid Haddorp. Den
första revisionen efter införandet af denna nyhet konstaterade
ett mindre fördelaktigt resultat, emedan man, som ofta är fallet
vid öfvergången till ny regim, måste göra större afskrifningar
än vanligt, särskildt af sådana bokförda tillgångar, som i själfva
verket voro värdelösa. Man ändrade därför åter, så att
räkenskaperna icke kommo att upptaga andra än fullt realiserbara
tillgångar.
En kommitté, bestående af hrr frih. Fr. A. Funck, fabrikören
E. Swartz, bruksägaren Carl Ekman, notarien N. F. Fries och
kamreraren C. Arwedson, utsågs att pröfva lämpligheten af den
senaste retuschen. Kommittén var färdig med sitt utlåtande på
Sällskapets allmänna sammankomst den 28/1 1865, då äfven
formen för hufvudräkenskapens förande fastställdes.
Desslikes ville man reformera den antagna växtföljden eller
möjligen utarbeta en ny, som gåfve större nettovinst, så att
skolan skulle kunna drifvas med egendomens afkastning jämte det
årliga statsbidraget utan tillskott från Sällskapets kassa. Till
den ändan tillsattes tvenne kommittéer, hvilka hvar för sig skulle
framlägga förslag till ny hushållsplan. Den ena utgjordes af
majoren V. v. Feilitzen och direktören Hj. Hazelius och den andra
af grefve I. Sinclair och löjtnanten M. Wetterström.
Kommitterades båda förslag jämte ett tredje, uppgjordt af Swartz,
ventilerades på några sammankomster. De grundpelare, på hvilka
förslaget skulle hvila, voro arbetsbesparing och ökad
foderproduktion. Efter uppgjorda arbetsberäkningar och plan för
öfvergång från den gamla växtföljden till den nya segrade vid
jämförande granskning det af majoren v. Feilitzen framlagda (F. U.
26/2 1863).
Under det följande decenniet förbättras Sällskapets
ekonomiska ställning år från år. Kapitalbehållningen stiger, och
inteckningar dödas. Nya utgiftsposter af tillfällig art uppföras
i budgeten, men äfven för dessa har man utvägar.
Afbetalningar å Sällskapets löpande skuld på egendomarna verkställas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
