Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878 - Särskilda gillesstadgar - Den yttre verksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 —
hypoteksbanken, som ej kunnat utlämna de lån, på hvilka
jordbrukaren grundat sina beräkningar, och häfdade den åsikten, att
man borde söka ett hjälpmedel, som verkade ögonblickligen.
Detta skulle bestå däri, att en paragraf i hypoteksbankslagen
ändrades, så att hypoteksföreningarna skulle få rätt att sätta
obligationer i omlopp och på så sätt bilda sig ett eget
fondsystem. Det vore så mycket större skäl att opinera i denna
fråga nu, som en kommitté höll på med hypoteksbankslagens
omarbetning. Ett annat medel ser man i en eventuell tillåtelse för
Östgöta hypoteksförening att upptaga ett tillfälligt lån för att
kunna tillfredsställa dem, som inlämnat säkra handlingar. Jag
har dröjt ett ögonblick vid förhandlingarna under detta första
extramöte på grund af deras vittnesbörd om jordbrukarens
svårigheter vid denna tid.
Dylika extra sammankomster hållas sedermera på af
Utskottet bestämda orter och tider, och på dem diskuteras den
nya tidens problem.
Men man nöjer sig icke med att endast reformera i
Sällskapets centrum. Man söker gjuta nytt lif i hela organismen.
I cirkulär till ordförandena påpekade sekreteraren den
förändrade lydelsen af § 34. Enligt denna erhöllo gillena friare
organisations- och verksamhetsformer än tillförene, blott att de
arbetade »i sammanhang med Hushållningssällskapet och de&s
bestämmelse». De uppgöra därför nu allmänt sina egna
stadgar, I de otryckta handingarna från slutet af 1850-talet
återfinnas flera förslag till dylika. För att vinna större tillslutning
kallas ofta hvarje inom distriktet boende jordbrukare, oafsedt
om han tillhör Sällskapet eller ej, att vara ledamot af gillet utan
att behöfva erlägga några som helst afgifter. Äfven utses inom
hvar och en af distriktets socknar en adjungerad
bestyrelse-ledamot, »hvars skyldighet är att samla factiska notiser».
En flyktig blick i räkenskaperna visar, att Sällskapet numer
begränsar sin verksamhet till områden, som ligga detsamma
närmast.
Sedan jag nu sökt gifva en sammanträngd öfversikt öfver
de delvis genomgripande inre angelägenheternas gång under
denna brytningstid, öfvergår jag att fragmentariskt skildra den
yttre verksamheten.
Uppmuntringar och prisbelöningar hafva alltjämt kraft
stora summor.
Ett problem, som träder i förgrunden, är åkerjordens
dränering. Vid de s. k. profplöjningarna hade redan under ett
Särskilda [-gillesstadgar.-]
{+gillesstad-
gar.+}
Den yttre [-verksamheten.-]
{+verksam-
heten.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
