Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878 - Sällskapets ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 146 —
På Sällskapets årsmöte 1863 hade Aska gille inkommit med
förslag att hädanefter vid gillenas landtbruksmöten inga
belöningar i penningar skulle utgå, då frågan gällde kreatur, utan
att Sällskapet »borde gå i författning om präglandet af
medaljer i silfver och brons till premier för deraf förtjente husdjur».
Framställningen afslogs, och i det förslag till stadgar för länets
allmänna landtbruksmöten, som vid samma tillfälle granskades
och godkändes, fastställdes prisbelöningarna till dukater och
silf-verspecier samt, om någon gång så skulle önskas vid första
prisets utdelning, en märkning med Sällskapets stämpel. Icke förty
så utdelades på länets allmänna landtbruksmöte samma år i
Norrköping jetoner i silfver och brons. Enligt privat meddelande
från direktören för kungl, myntet i Stockholm slogos också 1863
för Sällskapets räkning medaljer, som ännu användas såsom
hedersbevisning vid utställningar och möten. Egendomligt nog
hafva hvarken tryckta eller otryckta protokoll något härom att
förtälja.
Under tiden fortgå länslandtbruksmötena i fastställd
ordning. Svårigheter och olägenheter uppstå emellertid alltjämt i
fråga om valet af mötesplats. Hittills hade man samlats på de
stora egendomarna, dit oftast endast relativt närboende kunnat
frakta kreatur och redskap. Mötet blir då på intet vis något
fullständigt uttryck för landthushållningens framåtskridande
inom provinsen och lockar ej heller till så talrikt besök som
önskvärdt vore. Man beslutar därför att hädanefter förlägga
länets allmänna landtbruksmöten till städerna i betraktande
särskildt däraf, att bekväm sjökommunikation förbinder Linköping,
Norrköping, Vadstena och Söderköping. Enligt sakens natur
tilltaga landtbruksmötena i omfång och behöfva därför
reglementeras genom en särskild ordningsstadga (1863), och ett
särskildt bedömningssystem för nötkreatur (det s. k. Angelinska)
införes (1861), så att värdesättandet af kreaturen ej helt och
hållet skall öfverlämnas åt det subjektiva tycket.
Vid sidan af landtbruksmötena komma från och med 1858
expositioner af spannmål, frö, rotfrukter och ladugårdsprodukter
till stånd. Initiativet till dessa togs af sekreteraren, och syftet
med dem var att hos landtbrukarna inskärpa den stora
betydelsen af godt utsäde.
Sällskapets ställning blir under perioden allt mera officiell.
På nya och viktiga områden får det inflytande. Af
Länsstyrelsen anmodas det att granska de »geometriska socknekartor»,
hvilka det tillhörde landtmätarna att upprätta, och jämlikt kungl.
Sällskapets
ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
