Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. IV. Johan Gustaf Swartz' period. 1852—1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 152 —
den inhemska husfliten». Den besvarades så, att
hushållningssällskapen borde genom delegerade årligen sammanträda i
Stockholm för att i ofvanberörda hänseende taga sina mått och steg.
Sedermera hade länsstyrelsen i Elfsborgs län hos Akademien
(21/8 1869) gjort framställning om samma sak, men utsträckt
de eventuella öfverläggningarna^ gebit utöfver handaslöjd och
husflit till frågor rörande jordbruket och dess binäringar i
allmänhet.
Landtbruksakademien återupptog nu frågan i hela dess vidd,
och diskussionen vid mötet i Stockholm den 24. febr. 1869
bottnade i ett förslag till den sammanslutning emellan rikets
hushållningssällskap, som i dagligt tal går under namnet
landtbruks-riksdag. Stadgar för verksamheten antogos den 4. mars samma
år. Hvarje hushållningssällskap hade att utse ett ordinarie
ombud och en suppleant samt tillskjuta 30 rdr rmt för
bestridande af organisationskostnaderna för mötet. När frågan nu
åter kom fram hos oss, var den nära att röna samma öde som
1866 och på enahanda grunder, då ett inlägg af brukspatronen
N. Fosser räddade den. Sällskapet biföll nämligen på
sammankomsten den 28/i 1869, trots afstyrkande från
Förvaltningsutskottet, det framställda förslaget, och till »riksdagens» första
möte den 22. febr. 1869 sändes såsom ombud grefve J. O.
Mörner och såsom hans suppleant grefve H. Spens. Deltagandet
blef dock i början från Sällskapets sida rätt ljumt, då man
sysslade med sådana frågor som utbredandet af kännedomen om
folkbanker och aktieteckning i en projekterad allmän svensk
hy-poteksförsäkringsanstalt (F. U. 10/6 1870). Däremot offras med
nöje 300 rdr rmt till en gemensam ständig utställnings- och
försäljningslokal för industri- och slöjdalster i Stockholm (H. S.
29/e 1870).
Såsom resultat af ombudens öfverläggningar framkomma
dessutom en hel mängd förslag i den på dagordningen uppförda
hemslöjdsfrågan samt äfven på andra områden, hvilka alla i täta
cirkulär underställas Sällskapets bepröfvande och bedömande.
Angående gemensamt uppträdande för öfrigt i viktigare
frågor intar Sällskapet efter omständigheterna sin ståndpunkt.
Man var till en början i allmänhet obenägen att utan att vara
därtill direkt uppkallad blanda sig i sådana frågor, som
statsmakterna hafva att behandla och afgöra. Sålunda ha vi nyss
sett, hurusom Sällskapet ställde sig afvisande gent emot Örebro
läns hushållningssällskap, då detta af nationalekonomiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
