Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Mot bestämda mål. 1879—1899 - Matrikel och årstryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erinringar att göra beträffande ändringsförslaget, hvadan detta på
remiss från Kungl. Maj:t återupptogs på ordinarie
sammankomsten den 1/12 1882. Man ansåg anmärkningarna befogade,
hvartill kom, att ytterligare förändringar voro af nöden i följd
af under tiden företagen utarrendering af Sällskapets
egendomar. Det förnyade stadgeändringsförslaget kom därför att
omfatta ej mindre än 12 särskilda paragrafer, hvarjämte rörande
tillämpningen af § 4 en öfvergångsbestämmelse infördes, att
kallad ledamot, hvars inbetalda årsafgifter icke uppgå till 10 kr.,
äger att inom sex månader efter det stadgarna vunnit nådig
stadfästelse erlägga fyllnadsafgift intill nämnda belopp, hvadan
kallad ledamot, som icke inom föreskrifven tid erlagt dylik,
anses ha från Sällskapet afgått.
Genom denna stadgeförändring kunde nu Sällskapets
ledamöter lätt räknas in och det ofta framställda krafvet på en
matrikel tillgodoses. På decembermötet 1883 motionerade också
grefve M. Falkenberg om anslag till utgifvande af en
förteckning öfver samtliga medlemmar. I samband härmed föreslog
han, att omröstningar vid Sällskapets allmänna sammankomster
skulle regleras genom en förut uppgjord röstlängd. Motionens
förra del tillstyrktes af Utskottet, som yrkade, att
gillesordföranden årligen skulle insända förteckning på sitt gilles verkliga
medlemmar, och skulle dessa listor sedan läggas till grund för
en alfabetiskt uppgjord röstlängd, hvilken skulle intagas i
årstrycket. Genomförandet af motionens andra del ansåg Utskottet
däremot f. n. svårligen kunna gå för sig. Efter några år antogs
dock regimen. Sedan 1888 ske nämligen alla val med slutna
sedlar och alla voteringar efter förrättadt upprop, hvarför den,
som vill göra sin röst gällande, förut måste låta anteckna sig hos
tvenne af Förvaltningsutskottet utsedda personer.
Med anledning af Sällskapets beslut komma alltså
Hanlingarna att från och med 1884 innehålla en fullständig
ledamotsförteckning. Redaktionen af den första reserverar sig i några
inledningsord för möjliga felaktigheter, beroende på flyttning
eller andra rubbningar. Emellertid torde väl förteckningen vara
i det närmaste tillförlitlig, ty alltifrån 1880 hade enligt
Förvaltningsutskottets beslut den 18/11 1879 en liggare funnits inom
hvarje gille, där personalomsättningen och erlagda årsafgifter
ifyllts i enlighet med ett af Utskottets ordförande och
sekreteraren uppgjordt formulär. Denna första förteckning upptager
tvenne hedersledamöter och 841 öfriga medlemmar. Samma
siffror för 1889 äro resp. l och 1,452.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
