Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Mot bestämda mål. 1879—1899
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 202 —
som hittills kunnat åstadkommas af de nämnda mötena. Därför
vill man omskapa dem till ett centralorgan för
hushållningssällskapen. I detta syfte framkom Kungl. Maj :ts proposition vid
1890 års riksdag om inrättandet af ett s. k. landtbruksråd
i enlighet med ett af Landtbruksstyrelsen uppgjordt förslag. I
infordradt yttrande öfver den planerade åtgärden säger sig
Sällskapet skänka »sitt fulla gillande af det ifrågavarande förslagets
hufvudsyfte» och vilja »på det kraftigaste tillstyrka detsamma»,
men uttalar sig emot ett par bestämmelser i dess tilltänkta
organisation. (Brf. 30/8 1890.) Den kungliga propositionen vann
dock ej riksdagens gehör.
Med öfriga hushållningssällskap underhålles dessutom hela
perioden igenom en trägen brefväxling i aktuella frågor: med
Stockholms läns om understöd i kampen mot rostsvampen
(31/7 1881) och åstadkommande af ett hastigare och
fullständigare allmängörande af Meteorologiska Centralanstaltens s. k.
väderleksförutsägelser (13/ii 1889), med Kopparbergs läns om
landtbruksskolan drift (12/i 1882), med Västernorrlands läns om
årstryck (16/9 1883), med Malmöhus läns om
brännvinsutskänk-ningsmedlen (1883) och ifrågasatt göddjursexport på Tyskland,
då vi voro utestängda från den engelska marknaden (4/4 1892),
med Gäfleborgs läns i jordbruksstatistiska spörsmål (10/i2 1883),
med Kronobergs läns i karantänsfrågan (30/4 1889), med
Kristianstads läns om beskattningen af brännvinsbränning (2/i
1895), med Södermanlands läns om skogsanslagets höjande (2/i2
1895). Slutligen må tilläggas, att Sällskapet kommer i direkt
samarbete med öfriga hushållningssällskap kring Vättern vid
uppgörandet af gemensam fiskeristadga för sjön.
Klart var ju, att under dessa tider af ut- och införsel
såväl förhållandena vid själfva transporten som fraktsatsernas
storlek skulle spela en stor roll. För att i dessa afseenden
betinga jordbrukarna lättnader kom Sällskapet att både på eget
initiativ och genom påstötning från annat håll öppna en liflig
kommunikation med Järnvägsstyrelsen. Sålunda förenar sig
Sällskapet 1885 med Malmöhus läns hushållningssällskap i
önskemål med afseende på djurens behandling vid exporten på
England, begär 1887 billig frakt på tegel af masugns- och
vällugns-slagg för dess möjliggörande till byggnadsmateriel för
landt-mannabehof, instämmer med Södermanlands läns
hushållningssällskap i dess begäran om hastigare befordran af smör till
hamnstäderna Göteborg och Malmö (F. U. 30/n 1887), anhåller ön?
ändring i fraktberäkningen för exportsmör 1889 och 1895 samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
