Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Växelbruket under 1800-talets första decennier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hittills iakttagit en så kallad veckoräkning före midsommardagen,
efter gamla stylen. Sålunda sås Vårhvete, ärter och vårråg i
11:te veckan före fordna midsommardagen, eller omkring d. 20
April; hafra och blandsäd i 9:de, eller d. 5 Maj; och korn i
början af Juni månad, eller i 5:te veckan. Från denna såningstid
börjar man nog allmänt afvika, dertill föranlåten af de ända
sedan år 1812 tidigt infallande frostnätter höstetiden, så att
vårsäden nu af många utsås, så snart jorden är tjenlig att emottaga
densamma, hvarigenom den får skördas vid samma tid som
rågen, eller omkring den 10 Aug., ja stundom förr. Hvetet aftages
i slutet af nyssnämnde månad.
All säd hattas på åkern, hvarifrån den, om äfven bästa
bärgningsväder infaller, ej kan afhemtas förr än åtta dagar efter
mejningen. Säden gömmes i lador vid hemmanen. Fällråg sättes
likväl ofta i stack under bar himmel och hemköres vintertiden.
Jordfrukter läggas i källare och gropar under jorden. Att
förvara dem i stukor ofvan jord, hvarftals öfvertäckta med mull
och halm, är äfven brukligt; likväl hafva ej i hvarje sådan blifvit
laggde mer än 10 tunnor potäter.»
Växelbruket under 1800-talets första decennier.
Af det föregående finna vi, att två- och treskiftesbruk voro
gängse inom provinsen vid början af 1800-talet. Att emellertid
en ordnad cirkulation af en och annan inom vår provins också
ganska tidigt pröfvats och öfvats, framgår af äldre handlingar.
Förtjänstfulla utländska författare såsom Schubart och framför
allt Thaer hade genom sina skrifter banat väg för ett rationellt
brukningssätt af jorden. En öfvergång bildas af den
förbättring af det gamla sättet, som 1815 beskrifves i första häftet af
Sällskapets Handlingar af prosten Daniel Calén. Han hade en
längre tid sått klöfver på trädan »och af säden året derpå
alltid fått en ymnig skörd, ja ofta ymnigare än af den, som vuxit
på lika fet jord, hvilken året förut legat i träde». I Handlingarnas
tredje häfte (1816) har komministern i Risinge Anders
Hagert gifvit offentlighet åt sina »Erfarenhets-Resultater i
afseende på Cirkulationsbruk». »Ehuru många skrifvit emot
Cirkulations-bruk», säger författaren, »och framställt det såsom
föga användbart på Sveriges jordmon, vågar jag dock för
Östgötha Kongl. Hushålls-Sällskap framlägga resultaterna af min
tjuguåriga erfarenhet i detta slags åkerbruk, icke för att
derigenom vinna rykte eller belöning, utan för att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
