Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket - Baljväxtodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 46 —
och 7,07 kr. och kornet 8,71 kr. och 6,69 kr. Hafren stod sig
relativt bra. Här var prisfallet endast 8,7 %. Ända till och
med 1887 voro markegångsprisen i ständigt sjunkande och kommo
lägre än i mannaminne varit fallet. Tack vare införseltullarna
inträffar nu ett omslag, så att hvetet 1890 betingade ett pris af
11 kr., rågen 8,25 kr., kornet 7,25 kr. och hafren 4 kr. per
hektoliter. Efter 1890 inträder åter en sänkning, så att man 1895
är nere i 7,50 kr. för hvetet, 5,90 kr. för rågen, 6 kr. för kornet
och 3,30 kr. för hafren, allt per Hektoliter. Detta påkallade en
höjning i tullsatserna.
Inom provinsen tycks för öfrigt en återgång till äldre
förhållanden kunna spåras. Blandsäden träder i stället för hafren.
Yttersta orsaken härtill torde hafva gifvits af rostsvampens
härjningar på hafren under 1880-talet. Skörden blef dessutom
större och, tack vare närvaron af leguminoser, äfven bättre, och
säden fick allt allmännare användning till djurens utfodring.
Äfven hösthvetet angreps häftigt under 1880-talet af rost. Man
försökte då att i stället odla Vårhvete, men detta visade sig
otjänligt, emedan det mognar så sent. Man har sedermera återgått
till hösthvetet, emedan genom Sveriges Utsädesförening nya
sorter införts, hvilka äro mindre ömtåliga för rost. I detta
sammanhang må också nämnas, att Utsädesföreningens arbete varit af
största betydelse för kvaliteten af en nutida skörd, i det att nya
kraftigare och tyngre sorter af alla sädesslag genom detsamma
förts i marknaden.
Ärter odlades enligt Forssell i slutet af 1500-talet i
Östergötlands skogsbygd ocli ntgjorde 0,2 % af skörden. 1884 ntgöra de
tillsammans med andra leguminoser i den ärtrika
östgötabygden 7,1 %
Af vickerarter användes den vanliga åkervickern (Vicia
sa-iiva) sedan början af 1800-talet. Från 1855 omtalas experiment
med luddvicker (Vicia villosa), som gifvit godt resultat.
Af klöfverarterna odlades först rödklöfver af holländskt
slag, som jag å annat ställe i detta arbete omnämnt. Redan
1822 började emellertid alsikeklöfver att införas, sedan en af
Sällskapets verksamma medlemmar, rektorn D. L. Kinmanson,
efter lyckade försök med dess odling välvilligt hållit frö tillhanda
åt köpare. I utskottsberättelsen för 1834 framhålles den såsom
ägande företräde framför den holländska rödklöfvern vid
igen-läggningar till äng.
[-Baljväxt-odlingen.-]
{+Baljväxt-
odlingen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
