Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. I. Jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 48 —
kom den ej till någon egentlig användning förr än långt senare,
emedan allmogen hade en bestämd motvilja mot densamma. Så
småningom fick man emellertid från utlandet underrättelse om
»potäternes» stora användbarhet såväl till trädesväxt som till
brännvinsbränning.
Både i England och Tyskland hade potatis sedan lång tid
tillbaka ingått i växelbruket, och 1806 hade vid regeringens
för-söksbränneri i Köpenhamn experiment blifvit anställda under
kontroll af en kemist och några läkare för att utröna, »huruvida
det tillverkade Potät-bränvinet kunde anses lika så styrkande
och muntrande för manskapet på krigsskeppen, som
hvet-brän-vin, om det är lika helsosamt (!) och om det kan hålla sig lika
länge?» Resultatet blef, »att båda slagen, då de äro af lika styrka
och temperatur, hålla lika mycket alkohol eller vattenfri
spi-ritus, lika mycken flegma eller sött vextslem. Båda slagen äro
lika flygtige, hålla sig alltså lika länge, och aftaga lika i styrka.
Potät-bränvinet är alldeles fritt från koppar- och blyoxid, samt
andra skadliga tillsatser. Dess smak är renare än
hvet-bränvi-nets, då det icke innehåller någon empyreomatisk olja, som
åstadkommer finkelsmaken hos bränvin af hvete och råg.
Bortavarel-sen af denna vidbrända olja gör det mindre hettande än
hvete-bränvinet, och dymedelst mera hälsosamt. Lika med annan slags
spiritus, har det den egenskap att förbättras genom längre
liggning.»
Brisman framhåller det egendomliga i, att det i
Västergötland var bonden och ej herremannen, som först ersatte säden
med potatis i brännvinspannan. Detta var äfven fallet inom vår
provins. »Det berättades», säger Westring i sina ekonomiska
anteckningar »på flera ställen, att i Gistads socken skulle wara
en förståndig Hemmansbrukare, som på ett egit funnit sätt
till-werkade Bränwin af Potates med ovanlig winst, så att han kunde
räkna på 10 till 12 kannor bränwin efter hvar tunna Potates,
hwarföre han ock upphandlade all Potates deromkring.»
Under 1830-talets senare halft inkräktades sädesfälten af en
till synes för långt drifven potatisodling. Frih. Palmstjerna
varnade i sitt stora tal den 29/i 1838 för denna massproduktion
af potatis. Han menade, att den hängde samman med begäret
att bränna brännvin, hvilket då stod så lågt i pris, att det ej
med samma fördel kunde framställas ur hvete och råg. En
positiv nytta af potatisodlingen kunde han dock ej förneka. »Ju
flera olika hufvudsäden», sade han, »en ort äger, ju mera
pro-babilitet är det att något af dem lyckas väl. När här mera ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
